Se färgen, dra in doften och låt vinet skölja runt i munnen innan du spottar ut. Vinprovning i klubbar, på krogar eller hemma hos vänner är nästan en folkrörelse. Snobbigheten är på väg bort, försäkrar sommelieren Ia Orre Montan.
– Snobbfaktorn kring vinprovning fanns väl där för 10–15 år sedan. Nu är det mer allmänt, inte minst bland yngre som kombinerar vinintresse och reslust. Man lär sig både geografi och kulturhistoria på köpet, säger hon.
Ia Orre Montan gick den allra första sommelierkursen i Sverige 1985–86, har haft egen krog och arbetat på anrika Grand Hotel i Stockholm. Nu undervisar hon på Restauranghögskolan i Umeå och sitter ibland i juryn vid vinprovartävlingar. Men yrkesvalet sommelier var inget som omgivningen applåderade.
– Jag fick höra att jobbet inte hade någon framtid i Sverige och att det inte var något för en flicka.
En sommelier är expert på drycker och kombinationen mat–dryck. Utbildning finns på flera ställen i Sverige och Sommelierföreningen har runt 300 medlemmar – flertalet kvinnor. De jobbar på krogar, hos vinimportörer och på Systembolaget, samt även som vinskribenter.
Att språkligt beskriva viner är ämnet för den doktorsavhandling som Charlotte Hommerberg just presenterat vid Linnéuniversitetet i Växjö. En världsberömd amerikansk vinskribent, Robert Parker, står i centrum. Hommerberg berättar hur hans stora inflytande fått franska producenter att anpassa viner efter hans smak. Beröm från Parker ses också av tillverkare som ett skäl att höja priset.
Även i Sverige har vinskribenterna makt över vad människor dricker.
– Det finns ju till och med appar som ger vintips i mobilen, säger Charlotte Hommerberg.
Samtidigt pekar hon på hur komplicerat det är att samla sinnesintryck från syn, lukt, smak och känsel till ett koncentrerat omdöme om ett vin – och dessutom få läsaren med på noterna.
Hur många förmår ta till sig beskrivningar som "inslag av svarta vinbär, plommon, mintchoklad, örter och kaffe"?
– Inte i någon av de undersökningar jag nämner i min avhandling gick det att identifiera viner utifrån sådana beskrivningar, säger Charlotte Hommerberg.
Det totala antalet vinprovare på hobbynivå är okänt. Största organisationen Munskänkarna har 23.700 medlemmar på 150 orter i landet. Att ständigt lära sig mer är en ambition med provningarna, men Ia Orre Montan tycker att det framför allt ska kännas lekfullt och trevligt. Och det där med att spotta ut gäller inte alltid.
– Vid en provning hemma med kanske tre eller fyra viner finns ingen anledning att spotta. Men gäller det 40 viner i en arbetssituation är det nödvändigt. Annars blir åtminstone de 25 sista lidande om man inte spottat i början, säger hon.