Tre av fyra svenskar dricker kaffe varje dag i sådana mängder att det på en rad olika sätt påverkar kroppen. Och det gör vi alldeles rätt i. Kaffe är så bra för hälsan att det kan komma att användas som läkemedel i framtiden, enligt nya rön.
– Det finns data som tyder på att några koppar kaffe på morgonen kan vara väl så effektivt som de läkemedel som läkemedelsindustrin försökt hitta för att motverka åldersberoende demenssjukdomar, säger Bertil Fredholm, professor i farmakologi vid Karolinska institutet och en av landets främsta experter på koffein.
– Stora befolkningsstudier, där deltagarna följts under lång tid, visar klara belägg för positiva effekter på både Parkinsons sjukdom, alzheimer och typ 2 diabetes.
Djurförsök, liksom kognitiva test bland äldre, visar att koffein kan förbättra tanke- och inlärningsförmågan. Kliniska studier visar att koffeinet dessutom kan hjälpa kroppens immunologiska tumörförsvar.
Tidigare har man trott att koffein skulle kunna utgöra en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Nya, stora epidemiologiska studier, där deltagarna följts under lång tid, visar dock inte på några sådana samband. Visserligen höjer kaffet blodtrycket tillfälligt, men det är snabbt övergående, som när man går i trappor
Enligt en rapport som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, presenterat är kaffe positivt även för personer med diabetes. De som dricker mer än två koppar kaffe varje dag löper mindre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än de diabetiker som dricker mindre eller inget kaffe alls.
Både parkinson och alzheimer sjukdom innebär att man förlorar funktioner hos nerver i hjärnan.
– Det verkar som om kaffet kan förhindra förlusten av just de nervceller som är viktiga för att kontrollera motoriken, säger Bertil Fredholm, som i över trettio års tid forskat om koffeinets effekter.
– Det verkar också som att nervcellernas stödjeceller, gliacellerna, påverkas, vilket gör att man kan hindra försämringen.
Men det gäller att börja tidigt med regelbundet kaffedrickande om det ska ha någon effekt.
– Har man redan begynnande symtom på parkinson eller alzheimer kan man visserligen få en viss lindring, men förlusten av nervceller hejdas inte.
Vad är det då egentligen som händer i kroppen när vi dricker kaffe? Det börjar forskarna nu veta alltmer om.
Koffeinet sätter sig på cellens yta. Där finns också mottagare (receptorer) för ett annat ämne, adenosin, som bildas efter att vi till exempel har arbetat mycket eller fått för litet syre i kroppen. Adenosin är en nedbrytningsprodukt som alltid finns i kroppen, men mängden ökar när kroppens energiproduktion inte hinner med, alltså när vi blir trötta.
Bertil Fredholms forskargrupp har kunnat visa att koffein stimulerar oss genom att det kan sätta sig i vägen för adenosinet på en typ av nervceller i hjärnan som kontrollerar motorik och motivation. Koffeinet kan därmed hämma adenosinets effekter och förhindra att vi känner oss alltför trötta. Koffeinet samverkar dessutom med sådana substanser som påverkar en av hjärnans mest betydesefylla signalsubstanser – dopamin.
Det verkar också som om koffein kan förstärka kroppens försvar mot vissa tumörer, som malignt melanom, coloncancer och prostatacancer.
Förklaringen är att en tumör skapar syrebrist, dels i tumörens mitt men också i omgivande vävnader, vilket leder till att mer adenosin bildas.
– Adenosin trycker ner kroppens immunförsvar. Tillför man koffein, som hämmar adenosinet, kan kroppens försvar stärkas.
Att koffein tycks öka vår förmåga att bränna fett har också med adenosinet att göra.
Vid långvarig och hård ansträngning, som ett maratonlopp eller ett Vasalopp, krävs att fett kan mobiliseras från fettväven till musklerna och hjärtat. Två faktorer bromsar den mobiliseringen: insulin och adenosin.
– Tillför man koffein kan betydelsen av adenosinbromsen minska, vilket kan vara en förklaring till att koffein utnyttjas av långsdistansatleter, säger Bertil Fredholm. Dessutom minskar ju tröttheten.
Men att sitta still och dricka mängder av kaffe för att gå ner i vikt går inte.
– Det krävs att man jobbar också, och anstränger kroppen hårt, för att det ska fungera.
Nackdelarna med kaffe är att dricker man för mycket blir man skärrad, retlig, orolig och får svårt att somna.
Gravida kvinnor bör också vara försiktiga med kaffe.
– Det finns forskningsresultat, baserade på djurförsök, som tyder på att avkomman till mammor som intagit koffein under graviditeten kan få beteendeförändringar, de reagerar kraftigare än andra på centralstimulerande medel, säger Bertil Fredholm. Förändringen tycks kvarstå även en generation senare.
Det läkemedelsföretagen nu försöker få fram är substanser som påverkar adenosinet på samma sätt som koffeinet utan att det ger koffeinets negativa effekter. Främst för att bota sjukdomar som Parkinson.
– Men den verkliga bingoeffekten kommer förstås när man lyckas få fram ett piller som ger västerlandets åldrande befolkning bättre minne.