Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hälsa

En höst med blodsmak i munnen

Foto: Brennan Linsley

Supermänniskan. Niomilslopp, svettyoga och fastedagar. Det råder en extremism bland höstens tränings- och hälsotrender. Har det gått för långt?

Att höstens 5:2 inte handlar om en psalm utan om en diet behöver knappast skrivas. Sedan Michael Mosleys bok om superdieten släpptes är GI och LCHF som bortglömda. I strävan efter den perfekta kroppen är två dagars självsvält den nya frälsningen. Mia Forrest, doktorand i socialantropologi vid Stockholms universitet, ser intresset för hälsa och extrema dieter av det här slaget som specifikt för vår tid.

– Med välfärdsmänniskans enorma tillgångar till mat har hälsa blivit ett intresse och kroppen ett projekt. När vår hälsa är vårt eget ansvar, och då vi ständigt matas med information om hur den ska optimeras, har mat och träning blivit laddat. Kroppen blir ett orosmoment, säger hon.

Lusten för det extrema syns även på träningssidan. I dag tränas det mer än någonsin i Sverige. Enligt en undersökning gjord av Yougov på uppdrag av Friskis och Svettis uppger 35 procent av svenskarna att de tränar mer än vad de gjorde vid samma tid förra året. Och många attraheras av allt tuffare träningsformer.

Extremtävlingar av typen Iron Man och Ö till Ö, där de tävlande springer över öar och simmar mellan dem (totaltsträcka: 75 km), växer sig större för varje år. Arrangörerna till den sistnämnda, som går av stapeln på måndag i Stockholms skärgård, uppger att 320 lag finns på vänte­listan till de 120 platserna.

I veckan annonserades också ett nytt lopp: Ultravasan, Vasaloppets rutt fast för löpare, med premiär nästa sommar.

Gymkedjan Sats lanserar i höst utomhusklassen Mud som enligt hemsidan ska ge deltagaren ”blodsmak i munnen”. Samtidigt har yogaformen Bikram, där utövaren under 90 minuter tränar i 40-gradig hetta, seglat upp som klar konkurrent till fridfullare yogavarianter.

– Att vi tar till sådana extremer kan även ses som ett symtom på dagens informationsflöde. Kunskap som tidigare stannade inom vissa branscher har i dag nått den breda massan. Ta en term som BMI. Den var ursprungligen något man talade om inom sjukvården, men som genom fitnessvärlden nått ut till allmänheten. Kroppen har flyttat in i en kommersiell industri och där finns det mycket pengar att tjäna på den, säger antropologen Mia Forrest.

Psykoterapeuten Eva Rusz menar att extremtrenden är ett tecken på att det ligger en oduglighetsångest i luften.

– Vi har en generation männis­kor som aldrig tycker att de duger. Och för att visa att de gör det tar till kompensatoriska strategier som extremdieter och extremträning, säger hon.
Eva Rusz vill inte kritisera idrottande, men som i allt annat ser hon en risk i det överdrivna.

– Precis som att extremdieter kan leda till ätstörningar, kan extrem träning leda till ortorexi (fixering vid ”hälsosam” livsstil, reds anm). Folk verkar ha svårt att veta vad ”lagom” är i dag.

Det ökade intresset för självspäkning följs också av belöningar i form av exempelvis shopping, mat och alkohol. Detta, menar Eva Rusz, innebär att belöningssystemet är påkopplat hela tiden:

– Som psykolog får jag träna människor till att vara nöjda. Män­niskor som presterar hela tiden, som aldrig blir nöjda. Till slut är de alldeles utmattade. Risken finns att de faller på målsnöret.