Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Hälsa

Experternas råd för att lindra huvudvärk

Foto: Henrik Montgomery/TT

Stress och hormoner är vanliga faktorer bakom huvudvärk – men ibland kan den vara tecken på en allvarlig sjukdom. Lär dig känna igen skillnaden på symtomen, och läs experternas bästa råd om smärtlindring.

– Det finns många olika sorters huvudvärk och det finns minst hundra olika orsaker till varför vi får huvudvärk, säger Elisabeth Waldelind, överläkare på Neurologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Spänningshuvudvärk eller migrän är vanligast och drabbar nästan alla någon gång i livet. Ungefär 1,3 miljoner svenskar beräknas ha migrän, enligt organisationen Huvudvärksförbundet. Majoriteten som drabbas är kvinnor och den har komponenter av såväl ärftlighet som hormoner.

– Migrän är en sjukdom. Den uppstår i hjärnan och påverkar vissa blodkärl i huvudet vilket ger den pulserande huvudvärken, säger Elisabeth Waldelind.

Spänningshuvudvärk är ofta stressrelaterad och orsakas av spända muskler i nacke och huvud.

Det finns även mer ovanliga varianter av huvudvärk, som till exempel Hortons sjukdom. Den innebär att man får extremt svåra huvudvärksanfall och drabbar fler män än kvinnor.

 

Migrän är en allvarlig sjukdom, men det förstår inte alla. 

 

För de mest utsatta kan huvudvärk begränsa livet på många olika sätt. Ofta kommer värken när man är ledig och slappnar av.

– Vissa av våra medlemmar har mer än 15 huvudvärksdagar per månad och för dem är det väldigt handikappande. Många med migrän vågar inte planera in saker som att boka en resa eller bjuda hem vänner för de vet att de riskerar att bli sjuka, säger Monicha Norén, sjuksköterska på Huvudvärksförbundet.

Omgivningens attityd, till exempel på jobbet, är ett annat problem. Huvudvärk innebär oftast korttidsfrånvaro vilket inte alltid möts av förståelse hos arbetsgivare eller kollegor.

– En del som har migrän kan ta en treo och fortsätta jobba. Men många måste åka hem och ta starka mediciner och kan bli sängliggande i tre dygn med smärta och kräkningar. Migrän är en allvarlig sjukdom, men det förstår inte alla. Men det finns också arbetsplatser där man visar stor förståelse, säger Monicha Norén.

Huvudvärk kan dessutom vara psykiskt påfrestande och det är de drabbade kan få utmattningssyndrom, depression eller nedstämdhet.

Något botemedel för migrän och spänningshuvudvärk finns ännu inte. Men det går att lindra besvären genom att ringa in och försöka undvika de utlösande orsakerna, till exempel lära sig hantera stress eller att undvika viss mat.

Det finns också en rad läkemedel som har effekt på huvudvärk.

– Man får prova ut vad man ska ta. Men man ska undvika att ta huvudvärkstabletter för ofta eftersom det kan ge motsatt effekt och ge kronisk huvudvärk, säger Elisabeth Waldelind.

På senare år har även alternativa metoder börjat användas, till exempel att stimulera hjärnan med strömstötar.

– Men metoderna är inte godkända i Sverige än, säger Elisabeth Waldelind.

Hos vissa personer med kronisk migrän kan botoxinjektioner lindra. Medlet är godkänt som behandling mot migrän i Sverige sedan 2011 och påverkar de nervtrådar till hjärnan som förmedlar smärta.

– För en del patienter där hela systemet är överaktivt och som har provat nästan alla mediciner kan botox göra skillnad. Injektionerna måste tas var tredje månad. Efterhand kan man glesa ut behandlingen för att se om migränen har blivit lugnare, säger Elisabeth Waldelind.

Vanligtvis är inte huvudvärk farligt, men om den kommer plötsligt med symtom som man inte tidigare haft kan det vara ett tecken på en allvarlig sjukdom och då ska man omedelbart söka sjukhusvård.

Om huvudvärken påverkar livskvaliteten mycket bör man gå till sin husläkare för att få behandling. På Huvudvärksförbundet vill man att det inrättas särskilda huvudvärksteam inom primärvården.

– Det behövs mer utbildning inom distriktsvården, och huvudvärksteam skulle kunna göra jättemycket för de här patienterna, säger Monicha Norén.

Så lindrar du din huvudvärk

Det finns många olika typer av huvudvärk, här är de vanligaste. För att hitta sina triggerfaktorer kan en huvudvärksdagbok vara till hjälp.

1. Spänningshuvudvärk

Nio av tio kvinnor och två tredjedelar av männen har spänningshuvudvärk någon gång i livet. Hos några få procent blir den kronisk.

Beror på en anspänning i muskulaturen i nacke, axlar, käkar och huvud. Känns ofta som ett band runt huvudet eller en för trång mössa med molande eller tryckande huvudvärk.

Triggerfaktorer: är oftast stressrelaterad. Men även oro, felaktig arbetsställning, synfel och problem med tänder eller käkar.

Kan lindras med receptfria värktabletter som Panodil eller Alvedon. Överdrivet intag – mer än tre dagar i veckan under en längre tid – kan ge motsatt effekt och ge kronisk huvudvärk, så kallad läkemedelsorsakad huvudvärk.

Förbättrad ergonomi på arbetsplatsen, avslappningstekniker eller att kolla synen kan också hjälpa, liksom frisk luft och motion.

2. Migrän

Ungefär 20 procent av den vuxna befolkningen mellan 18 och 65 beräknas ha migrän. En del har anfall ett fåtal gånger i livet, andra flera gånger i månaden.

Är en neurologisk sjukdom som kan vara ärftlig. Man uppskattar att upp till hälften av befolkningen har genetiska anlag, men det är inte hos alla som sjukdomen bryter ut. Risken att få migränhuvudvärk någon gång i livet är ungefär 18 procent för män och 43 procent för kvinnor, enligt forskning.

Symtomen är svår sprängande eller pulserande huvudvärk som varar från några timmar upp till tre dygn. Dessutom ofta illamående, kräkningar, känslighet för ljud, ljus och lukter och ibland domningar i armar och ben. Kan föregås av en aura med tunnelseende och ögonflimmer.

Triggerfaktorer kan vara stress, hormonsvängningar under menstruationscykeln och vissa födoämnen. Långvarig fysisk träning eller för mycket eller för lite sömn.

Kan lindras med både receptfria värktabletter och förskrivna läkemedel som triptaner, betablockerare och epilepsimedicin. Botoxinjektioner hos personer med kronisk migrän.

Vid svår migrän kan försäkringskassans betala första sjukdagen så att man slipper karensdagen.

Migränanfallen planas ut ju äldre man blir och bara ett fåtal har sjukdomen kvar när de är pensionärer.

3. Hortons huvudvärk

Drabbar ungefär 0,1 procent av befolkningen och är fem gånger vanligare hos män. Debuterar ofta i 20-40 årsåldern. Kommer i perioder varvat med huvudvärksfria perioder.

Är en mycket smärtsam form av huvudvärk som börjar med kraftig smärta i, bakom eller omkring ena ögat. Återkommer sedan alltid på samma sida av huvudet flera gånger per dygn ibland på regelbundna klockslag och ofta på natten. Ofta blir ögat rött och tåras under anfallet, samtidigt som näsan kan rinna på den drabbade sidan.

En attack varar mellan 15 minuter och tre timmar. 15 procent har kroniska besvär med attacker nästan dagligen som kan sitta i från några veckor till flera månader åt gången.

Hortons är inte ärftlig.

Triggerfaktorer: Under en huvudvärksperiod kan vissa läkemedel och alkohol utlösa en attack. Även drag, nitrat, upphetsning och sömn.

Kan lindras med läkemedel av gruppen triptaner, inandning av syrgas och nässpray. Vissa har behandlats med en implanterad stimulator som avger en liten mängd ström vid perifera nerver utanför skallen. Detta har hittills gjorts på 22 patienter i Sverige (över 300 patienter totalt i världen).

4. Farlig huvudvärk

Om man får plötslig huvudvärk med symtom som kräkningar, feber, synbortfall, omtöckning och en stegrande huvudvärk kan det vara tecken på en allvarlig sjukdom som hjärnblödning eller hjärntumör. Då ska man omedelbart uppsöka sjukvården.

Källor: Huvudvärksförbundet, Vårdguiden, Elisabeth Waldelind. Akademiska sjukhuset.