Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hälsa

Gör någon glad – bli lycklig själv

Foto: Joakim Roos
De flesta av oss jagar lyckan. Forskaren Bengt Brülde vet knepen för att nå dit – men han undrar hur viktig den personliga lyckan egentligen är.

Är det själviskt och moraliskt stötande att vilja bli lyckligare? Ja, meningen med livet är i alla fall inte bara att vara lycklig. Att vara del i en större helhet, att hitta större mål att leva och kanske dö för, kan vara viktigare att sträva efter.

Det menar filosofen Bengt Brülde, en av förgrundsgestalterna inom svensk lyckoforskning. Efter att i två böcker ha fördjupat sig i vad som enligt vetenskapen faktiskt gör oss lyckliga, frågar han sig nu om det verkligen är rimligt att betrakta den egna lyckan som ett centralt livsmål.I den nya boken ”Hur viktigt är det att vara lycklig?”, ställer han frågor som hur mycket lycka vi egentligen behöver, hur moraliska vi behöver vara och vad vi bör lägga vår tid, vår energi och våra pengar på. Kort sagt – hur livet egentligen ska levas.

– Trenden i samhället är en alltmer tilltagande jakt på att få det bra för egen räkning. Men minst lika viktigt för oss är att känna ansvar för andra och vår omvärld.

Att göra något för att hjälpa människor i nöd och att utveckla sin generositet har i och för sig inte bara effekter på andras lycka utan gör också oss själva lyckligare. Men det är dags, tycker Bengt Brülde, att sätta ”meningstänkandet” på kartan igen.

– Jag tror det är mer fruktbart att fokusera på frågan om livets mening än på vad som gör oss lyckliga eller på vad moralen kräver av oss.

För det behöver inte, menar han, vara en motsättning mellan det lyckliga och det moraliska livet. Det går att hitta en tredje väg att leva, just om man för in begreppet livsmening i bilden.

– Det mest meningsfulla livet kan faktiskt vara ett liv som är både moraliskt och lyckligt på en och samma gång. Exakt hur det ska se ut går förstås inte att slå fast. Vissa väljer att bli politiska aktivister, andra kanske slår in på en mer andlig väg.

– Viktigt är att hitta något man brinner för, och då måste det vara viktigt för fler än en själv.

Ett liv som bara går ut på att själv få det bra kan inte vara lika meningsfullt som ett liv där man även försöker göra gott utanför den närmaste kretsen.

Bengt Brülde har kallats Sveriges främste lyckoforskare. Ändå var det inte lyckan utan lidandet han hade tänkt skriva om när han 1998, efter att ha disputerat med avhandlingen ”The Human Good”, reste till Kanada ett år för fortsatta studier.

– Men där i Toronto stötte jag på lycko­forskningen, som då var gans­ka ny. Så jag började fokusera på lyckan också.

– Det var lycka alla ville höra mig tala om, det där med lidande betraktades inte som lika intressant.

Lycka är inte samma sak som tillfällig glädje, utan definieras av forskarna som ett tillstånd när man både känner välbefinnande och är tillfreds med sitt liv. Och lyckligare strävar många av oss efter att bli, trots att vi har det ganska bra i vår del av världen. Problemet, har Bengt Brülde påpekat, är att denna strävan inte alltid bygger på vad lyckovetenskapen visat om vilka faktorer som faktiskt gör oss lyckliga.

Framgång och skönhet är ingen garanti för att man också är lycklig, det har vi väl alltid vetat. Men mer pengar och nya prylar fungerar inte heller, när vi fått våra mest basala behov uppfyllda. Visst kan man få lyckokänslor av en löneförhöjning, en spelvinst, en ny bostad eller teve, men ganska snart är lyckan nere på samma nivå som innan. Och det beror på den så kal­lade habitueringseffekten – vi vänjer oss vid vad vi har.

Goda nära relationer, vänskap, kärlek, arbete och en socialt och fysiskt aktiv fritid – det är vad som, enligt vetenskapen, har dokumenterad effekt.

– Det här är viktigt att ta hänsyn till, annars hamnar man så lätt fel.

Så är det till exempel ett misstag att tro att lyckan kommer av att göra ingenting.
– Vi tror att det ska bli så skönt att sitta på ett varmt ställe på semestern och inte göra någonting, men de passiva utlands­semestrarna är det få av oss som uppskattar när vi väl är där. Vi är målinriktade varelser, gjorda för aktivitet.

En stor bov är reklamindustrin, ­menar Bengt Brülde, eftersom dess uppgift är att göra oss missnöjda med det vi har och det vi är. De budskap vi exponeras mest för är att vi bör satsa på att få det bättre för egen räkning, att vi bör unna oss saker och skämma bort oss själva, för det är vi ju värda. Samtidigt som all forskning visat att vi blir lyckligast av att vårda nära relationer och att arbeta. (För att kunna njuta av sin lediga tid måste man ha ett arbete att gå till, om man blir arbetslös sjunker lycko­nivåerna drastiskt.)

Så växer också det Bengt Brülde kallar lyckoindustrin – det vill säga rese-, turist- och självförbättrings- industrin. Allt fler coacher och konsulter ska hjälpa oss få en snyggare kropp, bättre bostad och mer pengar.

Sjävhjälps­litteraturen, spavistelserna och stresskurserna är alla, menar han, uttryck för vår bakomliggande strävan efter lycka – eller snarare vår strävan efter att bli mera lyckade.
Men hur stor vikt är det egentligen vettigt att lägga vid den egna lyckan? Är kanske hela lycko­projektet en återvändsgränd?

Ja, lyckofrågan är inte den enda viktiga livsfrågan, påpekar Bengt Brülde i sin nya bok. Det finns and­ra som har minst lika stor betydelse – som vad moralen kräver av oss. Kanske kan det dessutom vara så att vi tjänar på att vara moraliska. Att lägga tid och pengar på att hjälpa andra har positiva lyckoeffekter.

Varför det är så, är litet av ett mysterium. Kanske påverkas den egna självbilden. Vi uppfattar oss själva som goda människor med hög integritet och mår bra av att leva i enlighet med vår egen moral. Vi riktar i högre grad vår uppmärksamhet på annat än oss själva, upplever sinnesfrid och får en mer positiv syn på andra. Därmed stärks vår känsla av samhörighet och mening.

Och just frågan om meningsfullheten är kanske en viktigare livsfråga än både lyckofrågan (”hur blir jag lycklig?”) och moralfrågan (”vad innebär det att leva moraliskt?”), tror Bengt Brülde.

– Livets mening är inte någon förlegad religiös tanke som vi gör bäst i att göra oss av med.
Någon gud behövs inte, det går alldeles utmärkt att leva meningsfullt utan gud. Viktigt för meningsfull­heten är däremot att vi har ett centralt livsmål, något vi brinner för, och att vi ingår i ett större sammanhang. Vårt liv måste hänga ihop för oss på ett begripligt sätt, ha en röd tråd.

– Föreställningen att livet går ut på att ha kul bör inte betraktas som en uppfattning om livets mening, det är ingen livsmeningsteori alls. Att jag själv mår bra är inte tillräckligt, ett liv kan knappast vara meningsfullt i kraft av att det är lyckligt eller behagligt. Nej, den stora skiljelinjen går mellan målet att gynna sig själv och målet att gynna andra,

Och att motvilligt hjälpa andra är inte alls lika meningsfullt som att hjälpa andra därför att man själv sätter stort värde på det.

– Man måste inte vara ett moraliskt helgon, men de flesta skulle kunna göra mer. Det handlar inte om personliga projekt, som att bli en duktig musiker eller lära sig frigörande dans. För att ett centralt livsprojekt ska vara maximalt meningsskapande måste det syfta till att gynna någon större helhet.

Som Bengt Brülde ser det är det endast människor som arbetar för ett bättre samhälle som kan ha fullt meningsfulla liv.

– Den som arbetar för en bättre värld tillsammans med andra, som gillar att göra det och som i samband med det brukar och utvecklar sina förmågor, en sådan person lever inte bara ett meningsfullt liv, hon är också lyckligare än de flesta.

Om man inte har lust att arbeta för en bättre värld – är man, som du ser det, utestängd från det fullt meningsfulla livet då?
– Ja, man är nog det. Vilket slags liv som är minst meningslöst för en person som helt struntar i alla dem som befinner sig i nöd, är en fråga som den likgiltige får försöka besvara på egen hand.

Och du själv då, har du hittat ditt livsmål?
– Nej, det kan jag inte påstå. Jag vet vilka frågor jag tycker är viktigast, som kampen mot fattigdom och förtryck, för en bättre miljö och för djurens välfärd. Men än har jag inte låtit dem bli dominerande i mitt liv.

– Precis som vissa av naturen är mer generösa och omtänksamma medan andra får kämpa med sin snålhet, så tror jag vi också är olika i förmågan att leva ett meningsfullt liv.

– Jag vet till exempel i teorin hur viktigt det är att arbeta tillsammans med andra, samtidigt har jag alltid avskytt grupparbeten. Jag är för individualistisk. Men jag är på väg. Jag har börjat jobba i Amnesty och det känns bra, även om det inte alltid är så kul att sitta på möten.

Frågan om han själv är lycklig vill inte Bengt Brülde svara på. Den är svår, menar han, för en som professionellt sysslar med lyckoforskning.

Men vad gör dig glad då?
– Säg så här: Jag gillar att göra en massa saker, som att umgås, spela golf, vandra och resa. Men det finns ingen enkel koppling mellan det och lycka. Ibland kan man vara på gott humör utan att veta varför. Den där glädjen över att finnas till, som kan finnas hela tiden men också vara så undflyende, den är jag fortfarande nyfiken på.

Bengt Brülde

Ålder: Nyss fyllda 50.

Yrke: Docent i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.

Aktuell: Med boken ”Hur viktigt är det att vara lycklig?” (Bonnier existens, kommer ut 4 maj)

Har tidigare givit ut: Bland annat ”Lycka och lidande” (2007) och ”Lyckans och lidandets estetik” (2009).

Bakgrund: Undervisar vid Göteborgs universitet och Högskolan väst. Föreläser ofta om etik, livskvalitet och hälsa, rättigheter och global rättvisa.

Extraknäck: Kan sedan 2002 höras i det kultförklarade Moraltestet i ”Christer” i P 3.

Växte upp: På Hisingen. ”Pappa var ingenjör på varvet, mamma hemmafru. Filosofi visste ingen något om. Klart jag har gjort en klassresa.”

Bor: Lägenhet i Göteborg.

Familj: Flickvän

På gång: Tre böcker – en om livets mening, en om etik i folkhälsoarbetet och en om den etiska marknaden.

Gör på fritiden: Praktiserar zenbuddistisk meditation. Har just kommit tillbaka från tre veckors vandringsresa i Sydamerika.
 

Sex saker att sträva efter: »

Sex saker att sträva efter:

» Vårda dina relationer.
» Se till att livet innehåller många meningsfulla verksamheter, som gynnar andra än dig själv.
» Se till att du får utveckla dina förmågor.
» Gör saker med andra.
» Försök hitta ett centralt livsmål som du brinner för.
» Lär dig lyssna till din inre röst och följ den.

Det här gör oss lyckligare:

» Goda nära vänner.
» Kärleksrelationer.
» Arbete.
» Socialt och fysiskt aktiv fritid.
» Strävan efter meningsfulla mål.
» Ideellt arbete.
» Att göra goda gärningar.

Det här gör oss INTE lyckligare:

» Mer pengar/högre lön (om vi redan har våra mest basala behov uppfyllda).
» Att vinna på spel.
» Att shoppa.
» Framgång.
» Skönhet.
» Att titta på teve.
» Passiva semestrar då vi sitter och inte gör någonting.