Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hälsa

Hur farligt är sockret egentligen?

Foto: Alamy
Socker och fel sorts kolhydrater är ett betydligt större hot mot vår hälsa än fett. Det menar Ann Fernholm, som vill rikta uppmärksamheten mot vårt allt sötare blod.

Den heta debatten om vårt förhållande till fett i maten – som framför allt gällt den fettrika LCHF-dieten – borde handla om socker i stället, säger Ann Fernholm, vetenskapsjournalist som disputerat i molekylär bioteknik. Hon har skrivit boken ”Ett sötare blod”, om vår överdrivna konsumtion av socker och vilka konsekvenser det får för vår hälsa.

De över 30 år gamla kostråden med mindre fett i maten var tänkta att göra oss smalare. I stället har det blivit precis tvärtom, menar Ann Fernholm och understryker att det inte bara är fett som påverkar blodfetterna, utan även socker och andra kolhydrater.

– De senaste stora vetenskapliga genomgångarna visar att det inte finns någon koppling mellan mättat fett och hjärtsjukdom. Däremot har sju av tio som kommer till vården med akut hjärtinfarkt problem med blodsockret. Av det kan man dra slutsatsen att det inte finns någon vetenskaplig grund för att ge de kostråd som ges i vården i dag, säger Ann Fernholm.

Sockerkonsumtionen har nått rekordnivåer under de senaste 30 åren och fetma och diabetes har blivit ett växande problem i stora delar av världen. Det beror på okunskap, menar Fernholm. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt, tycker Ann.

Hon ställer sig också frågande till att man i den svenska sjukvården väger samman både ont och gott kolesterol och tittar på den totala kolesterolmängden i blodet. Höga nivåer av gott kolesterol tolkas då som något negativt. Ann Fernholm menar att det är bra att ha höga nivåer av det goda kolesterolet.

– Det finns massor av forskning som visar att det är föråldrat att mäta mängden totalnivåerna av kolesterol i blodet. Jag hoppas att boken kan hjälpa till att nyansera det förenklade budskap kring våra blodfetter som står i många läroböcker.

Så hur ska vi äta då?

– Jag tycker att alla vuxna, framför allt de som bär på övervikt, ska prova att drastiskt dra ner på kolhydraterna under en månad bara för att se vad som händer. Det kan vara lite spännande att experimentera med sin egen kropp. Personer som har en lätt inflammerad kropp märker ofta en ganska stor skillnad. De blir piggare och får ofta mindre ont i kroppen. Andra blir lugnare i magen eller rasar plötsligt i vikt, säger Ann Fernholm.

Efter en månads prövotid är det läge att utvärdera och se vad som hänt. Får man ingen effekt, eller mår sämre, är det bara att återgå till de gamla matvanorna. Den som märker en positiv effekt kanske ska överväga att fortsätta äta en lågkolhydratkost eller en GI-inspirerad kost med mer långsamma kolhydrater, menar Ann.

Irene Mattisson är nutritionist och biträdande avdelningschef på risk- och nytto­värderingsavdelningen på Livsmedelsverket. Hon ger Ann Fernholm delvis rätt i sin analys.

– Jag tycker att Ann Fernholm har en del poänger, men jag vänder mig lite mot att det alltid ska handla om det ena eller det andra. Att socker är farligt betyder ju inte att fettkvaliteten är oviktig. Men jag håller helt med om det vi vräker i oss i form av läsk, kakor, godis och dåligt socker i Sverige i dag är ett jättelikt problem.

Just nu pågår en revision av de nordiska näringsrekommendationerna. Förslagen är ute på remiss och det är för tidigt att säga vilka de nya rekommendationerna blir om just fett och socker.

– Näringslära är för komplicerat för att handla om bara ett näringsämne. Allt handlar om balans, det behöver man tänka på både när det gäller socker och fett, säger Irene Mattisson.

Ann Fernholm menar att när det gäller blodsockret finns bara ett slags balans:

– Det ska balansera på en låg och jämn nivå.