Johan Norberg: "Lycka är inte en plats utan mer ett sätt att resa"
Publicerat 2009-09-04 09:44
Foto: Andreas Apell Johan Norberg, aktuell med nya boken, ”Den eviga matchen om lyckan” är lyckligast tillsammans med sin son.
I höst svämmar bokhandeln över av självhjälpsböcker som alla handlar om hur vi ska bli lyckliga. Frågan är varken banal eller ny menar idéhistorikern Johan Norberg, som skrivit en bok om just lycka.
Johan Norberg
Ålder: 36 år.
Yrke: Idéhistoriker, liberal samhällsdebattör, författare, kolumnist i Metro och DI.
Aktuell: Med boken ”Den eviga matchen om lyckan” (Natur & Kultur).
Har tidigare givit ut: Bland annat ”Till världskapitalismens försvar” (om globaliseringen) och ”En perfekt storm - hur du, jag, staten & kapitalet sänkte världsekonomin” (om finanskrisens rötter ).
Uppvuxen: I Hässelby, Stockholm.
Bor: I Vasastan, Stockholm.
Familj: Livskamraten Sofia och sonen Alexander, 2,5 år.
Bloggar: På www.johannorberg.net
Fler böcker om lycka:
”Tankar om glädje och vardagslycka” av Görel Kristina Näslund (Optimal förlag)
”Lyckans verktyg, en vetenskaplig guide till lycka” av Sonja Lyubomirsky (Natur & Kultur)
”Lyckligare” av Tal Ben-Shahar (Natur & Kultur)
”Lycka nu” av Titti Holmer (Bonnier existens)
”Drömliv, lycklig på riktigt” av Kajsa Ingemarsson och Karin Nordlander (Norstedts)
Lyckobloggen
På lyckobloggen.se, som handlar om lyckoforskning och lyckostrategier, bloggar bland andra Ludvig Lindström, ordförande för lycko-organisationen Charity International och Filip Fors, doktorand i sociologi och lyckoforskare vid Umeå universitet som också driver lyckopojektet.com tillsammans med Jesper Östman.
Lyckoböckerna väller ut från förlagen denna höst, lyckoforskarna blir allt fler, och i veckan startade ”Lyckobloggen” som drivs av några forskare från Umeå universitet.
Lyckan har helt klart kommit på modet och förklaringarna till det är flera. Det tror Johan Norberg, idéhistoriker och nyliberal ideolog, vars egen bok i ämnet, ”Den eviga matchen om lyckan”, kommer ut nu i september.
– Det handlar om två samhällsförändringar. Dels att vi blivit rikare. När de klassiska överlevnadsproblemen lösts kan vi börja ställa oss frågan vad som är meningen med alltihop. Till det kommer individualiseringen. När kyrkan, religionerna, ja alla de stora ideologierna faller, så faller även de auktoriteter som kan tala om hur man ska leva ett gott liv. I dag är det något vi måste komma fram till själva.
Ett idéhistoriskt referat kallar han sin bok, som inte innehåller några tips om hur vi ska bära oss åt för att bli lyckligare. Nej, här är det lyckans idéhistoria som skildras – från de antika filosoferna fram till de moderna psykologerna. Vi får veta hur människor i olika tider har uppfattat lyckan och en del om den forskning om lycka som bedrivs i dag.
– Jag har velat göra lyckan respektabel. Bland många intellektuella finns en hånfull inställning till lyckovågen, det finns en tendens att man ska posera med sin olycka. Och i vissa kretsar anses det banalt att ägna sig åt lyckoforskning, Det tycker jag är en ohistorisk syn. Frågan om huruvida lyckan är möjlig och i så fall hur, har faktiskt alla de stora, västerländska tänkarna ägnat sig åt. Den är inte alls så banal och platt. Samma frågor som avhandlas i självhjälpsböckerna diskuterades av Aristoteles och Platon.
– Sen har jag också intresserat mig för ämnet av personliga skäl.
I sex år arbetade Johan Norberg i tankesmedjan Timbro. I dag är han knuten till den nyliberala tankesmedjan Cato Institute i Washington. Finanskrisen, globaliseringen och den svenska liberalismen är några av ämnena för hans tidigare böcker.
– När man håller på så mycket med ekonomi och politik, så ställer man sig till sist frågan: vad är poängen? Varför ska vi eftersträva ett samhälle med tillväxt, vad är vitsen?
Och då hamnar man i frågan om vilka förutsättningarna är för ett gott liv. En fråga som i hög grad sysselsatte västerlandets allra tidigaste lyckoforskare, Aristoteles. I motsats till l Sokrates och Platon poängterade han att ett liv i dygd och kontemplation inte alls med nödvändighet leder till lycka. Den lyckliga människan behöver också det som är bra för kroppen och ett visst mått av världslig framgång, menade han.
Historien om lyckan kan beskrivas, menar Johan Norberg, som en kamp mellan två läger. Den ena sidan anser att lyckan är central för människan och att hon är en hantverkare som smider sin egen lycka. Här räknar han in många av tänkarna under antiken, renässansen och upplysningen samt dagens positiva psykologer.
Det andra lägret anser inte att människan bör inrikta sig på sin egen lycka. De menar att det är en fåfäng eller förkastlig sysselsättning och att man måste stå ut med lidandet eller till och med välkomna det. Här återfinner han bland annat den tidiga kristendomen, som sa att lyckan kom efter döden till de utvalda som Guds gåva.
Fram till för tjugo år sedan var den psykologiska forskningen huvudsakligen inriktad på mental ohälsa. De senaste åren har den nya, positiva psykologin och hjärnforskningen gett oss allt större kunskap om vad som ger oss välbefinnande. Så har till exempel vår förmåga att förlåta människor, att gå vidare i stället för att älta gamla besvikelser, att uttrycka tacksamhet och göra något för andra visat sig vara de allra viktigaste vägarna till lycka.
Lycka verkar vara något vi producerar snarare än konsumerar, är Johan Norbergs slutsats. Eller annorlunda uttryckt: lyckan är inte en plats utan ett sätt att resa.
Enligt forskningsprojektet World Values Survey är de viktigaste faktorerna bakom ökad lycka ”global ekonomisk tillväxt, bred demokratisering, ökad tolerans för olikheter och en ökad känsla av frihet”. Den nederländska sociologen Ruut Veenhoven, som förestår ”Worlddatabase of happiness”, hävdar att ”ju mer individualiserat samhälle, desto gladare är invånarna” och ”förmodligen lever vi i dag längre, friskare och lyckligare än någonsin”.
Varför har vi då så förtvivlat svårt att känna denna glädje?
Johan Norberg menar att frågan är fel ställd. Egentligen är vi ganska nöjda med vårt liv, tror han, åtminstone de allra flesta av oss.
– Vi är nöjdare än vi tror, men vi verkar hela tiden upptagna av problem. Förmodligen har det en evolutionär förklaring. Det var inte de nöjda som överlevde, utan de som ständigt, oroligt och stressat, spanade mot horisonten.
Själv tycker Johan Norberg att han är en lycklig person. Men anledningen har ändrats, förklarar han.
– Förr sa jag alltid att jag var lyckligast när jag arbetade. Nu är jag lyckligast när jag får vara med min son.
Visar 1-10 av 52. Per sida:
Svensken: ska vi då gå efter din känsla för över hur den genomsnittliga svensken mår istället för att lyssna på de "internationella undersökningarna"
Att folk mår sämre nu kan jag hålla med om. Menatt det skulle vara så mycket farligare än för 40-50 år sen ställer jag mig tveksam till. Samhället och individen i stort är mycket bättre på att bejaka känslor som för kanske kändes mera tabu.
Att folk faktiskt mår sämre har enlgit mig inte mycket med konsumtion eller individualist att göra. Att materialism och "spiritualism" (i brist på bättre ord) skulle ha ett motsattsförhållande känns som en väldigt ytlig analys.
Måhända saknar många en gemensam framtidsvision i stil med de liberala och socialistiska som var förhärskande på den gamla goda tiden?
Johan F, 16:02, 12 september 2009. Anmäl
Om vi kunde förstå att den verkliga lyckan kommer av det naturliga i livet. Samt att man har tak över huvudet och mat-vatten för dagen. Istället försöker massor av människor proppa i sig lagliga (för det mesta) och olagliga droger. För att de tror att de ska bli lyckliga för alltid. Istället blir det psykisk sjukdom, kriminalitet, död, våld och fattigdom. Dessutom går var fjärde skattekrona till något som rör droger. Då kan inte heller vi andra bli lyckliga.
Carl, före detta rökare snusare, 13:28, 12 september 2009. Anmäl
Svensken är nog bland de mer olyckliga på detta jordklot. Volymen sjukdskrivn, stress, m.m. Den svenska modellen fungerar helt enkelt inte. Att svensken i internationella undersökningar visar sig vara VÄRLDENS LYCKLIGASTE FOLK säger nog bara en del om hur nycklfulla och lynnig den olycklige svensken är. Svenne svarar som han tror det förväntas av honom. Det är en av de faktorer som gör svensken förbannad och olycklig.
Svensken, 10:34, 12 september 2009. Anmäl
Vänskap är nu ersatt av ensamhet, och kompenseras med kommersiell tillfredsställelse, på grund av individualismen. Alla ska ständigt demonstrera hur lite de behöver andra - och sedan känner de sig ensamma!?
Boven i dramat är de enda som har något att vinna på den själsliga misären: marknadskrafterna! För vi leds att kompensera/försöka avhjälpa avsaknaden av meningsfulla relationer med konsumtion!! 30+-generationen är så blåst.
Taormina, 12:26, 11 september 2009. Anmäl
JN är ju lite favorit bland journalisterna. Säger rätt banala saker. Nu ska han tydligen blir Sveriges svar på Alain de Botton. Innan var han ju på TImbro, hade som jobb att ständigt upprepa: -Jo förstår du det blir bättre om man privatiserar allting.
Gröna gräset, 11:30, 11 september 2009. Anmäl
Det står ju i artikeln varför svenskar inte är så nöjda och glada; det är rätt omöjligt i ett så normativt samhälle som Sveriges, där alla förväntas tänka och tycka likadant. Olikheter tolereras inte, se bara alla elaka kommentarer på denna artikel. "Enligt forskningsprojektet W V S är de viktigaste faktorerna bakom ökad lycka ”..., ökad tolerans för olikheter och en ökad känsla av frihet”. Den nederländska sociologen R V, som förestår ”Worlddatabase of happiness”, hävdar att ”ju mer individualiserat samhälle, desto gladare är invånarna”. Lev och låta andra leva, men det verkar inte vara riktigt OK i Sverige.
Lisa, 02:56, 10 september 2009. Anmäl
Herregud vad folk inte kan diskutera utan personangrepp! Hur vore det att diskutera om Norberg har rätt eller ej, istället för att angripa honom och hans utgivare som person? Jag säger inte att Johan Norberg har rätt, jag säger att ni har fel om ni tror att man kan uppföra sig på detta vis i en debatt! Och sluta skicka med en massa länkar! En diskussion ska kunna utövas på plats, utan att parterna ska behöva läsa på i ämnet. Det är väldigt lätt att bara hänvisa till andra, eller att påstå att den ena parten inte är tillräckligt påläst.
Jenny, 19:18, 9 september 2009. Anmäl
Mycket av det som forskningen kommit fram till har Buddhismen menat i 2500 år. Både t.ex. att vara mer till för andra och att befinna sig i nuet. Eckhart Tolle är t.ex. en New Age-tolkare av Buddhismen. Det finns t.o.m. ekonomiska teorier med buddhistisk inriktning:
http://www.appropriate-economics.org/materials/peo ple_friendly_economic_development.html
Skinpipe, 12:38, 8 september 2009. Anmäl
En tråkig gråskala av att inte vara nöjd genomsyras av de som ändå varit tillräckligt intresserade av frågan.. kan boken EN NY JORD av Eckart Tolle vara något att bita i.. annars kan vi använda DR Phils filosofi ..ÄR DE INTE BRA SÅ FÅR VI GÖRA DE BRA
Resan=Sant, 08:15, 8 september 2009. Anmäl
Vi har tidigare haft ett par inlägg på bloggen om positiv psykologi och jag blir väldigt intresserad av att läsa Johans bok.
Vår förmåga att leva i framtiden gör att vi allt som oftast fastnar i framtidsplaneringen. Jag tror att det här är en central observation: "–?Vi är nöjdare än vi tror, men vi verkar hela tiden upptagna av problem. Förmodligen har det en evolutionär förklaring. Det var inte de nöjda som överlevde, utan de som ständigt, oroligt och stressat, spanade mot horisonten."
Vi behöver öva på att flytta fokus och perspektiv och växla mellan upplevelse av nuet och tankar inför framtiden istället för att ständigt befinna oss i framtiden.
Jimmy/ www.CoachCorner.se
Jimmy/CoachCorner, (Webbsida) 08:00, 8 september 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
Singlar i Stockholm
Hitta kärleken bland massor av singlar på be2 - testa gratis!
