Anna Bratt har alltid fått kämpa hårt för att gå ner ett fåtal kilon. Karin Bojs har aldrig haft några problem. Varför är det så olika? Svaret finns i generna.
Under de år som Karin Bojs och Anna Bratt bevakat vetenskapliga och medicinska frågor i Dagens Nyheter har genforskningen blivit alltmer dominerande i nyhetsflödet. Forskare har till exempel lyckats identifiera ett stort antal gener som har betydelse för olika sjukdomar. Just övervikt och fetma är extremt ärftligt, och i boken ”Vikten av gener” (Natur & Kultur) fokuserar Karin och Anna på genernas betydelse för vikten.
Alla rekommendationer i boken har vetenskapligt stöd och baseras på den senaste forskningen. De skriver bland annat om hur man ska äta och träna efter sina genetiska förutsättningar. Och de presenterar de tre huvudvägarna bland moderna dieter i detalj – lågkolhydratdieten, medelhavsdieten och fettsnål diet.
– Vi vill ge tröst till dem som har misslyckats. Alla är unika och en diet kan inte passa alla. Sedan handlar det om vardagsvanor också, säger Anna Bratt.
Inför författandet av boken beställde både hon och Karin gentester för att få en översikt av sina gener. Anna tog ett skrapprov från insidan av kinden och skickade i väg med posten till genteknikföretaget Interleukin.
Ett par veckor senare kunde hon vid datorn titta rakt in i sin arvsmassa. Resultatet blev mest en bekräftelse på vad hon redan anat. Hon bör enligt gentestet dra ned på fettet i maten och träna extra intensiva träningsformer för att bränna kroppsfett och gå ned i vikt.
– Det var skönt att få det bekräftat. Gentestet var inspirerande och motiverande. Träningen var det som överraskade mest, säger Anna.
Karin gjorde på samma sätt, drog med ett par spatlar på kindens insida men skickade dem till ett annat företag, Decode.
När beskedet kom efter fem veckor blev Karin mest fascinerad över att det gick att se att hon är släkt med jägarbefolkningen och den urkvinna som brukar kallas för Ursula som levde för 50.000 år sedan. Men hon fick också reda på att hon inte hade lika lätt att gå upp i vikt som en genomsnittlig europeisk kvinna. Däremot visade testet att hon hade anlag för att drabbas av diabetes typ 2, vilket hon kan skydda sig mot om hon äter bra och motionerar.
Gentester är inte helt okontroversiella. En del tycker att det verkar otrevligt att få reda på vilka sjukdomar och annat som de löper ökad risk att drabbas av. Andra ogillar tanken på att dela in människor efter deras gener, att klassa folk efter olika kvaliteter. Men det är det inte fråga om, säger Karin.
Det handlar inte om att någon har sämre gener än någon annan, bara att vi är olika.Kartläggningen av våra gener kommer att påverka oss för lång tid framöver. Begreppet personlig medicin hörs allt oftare och handlar om vård som är skräddarsydd efter våra genetiska förutsättningar. Gentester kommer att bli allt vanligare och om några år kommer de i dag rätt dyra testerna att ha minskat betydligt i pris, tror Karin och Anna. De blir därmed mer tillgängliga för allmänheten. Den som utan att göra ett gentest vill veta lite mer om sina anlag kan börja med att se sig omkring i den närmaste familjen.
– Titta på dina föräldrar. Ta det som en varningsklocka om de till exempel har diabetes eller är överviktiga. När det gäller dieter är det bäst att testa olika, och se vad som fungerar för dig, säger Anna Bratt.
En av slutsatserna i boken är att i stort sett alla människor bör tänka på vilken sorts kolhydrater de stoppar i sig. Det finns tillräckligt med vetenskapligt stöd för att råda människor att tänka på att undvika snabba kolhydrater för att inte att bli överviktiga och sjuka, säger Karin och Anna.
Hur har kunskaperna om era gener påverkat era liv?
– Jag cyklar till jobbet och tränar mycket mer än förut. Jag har väldigt svårt att äta vitt bröd och koncentrerar mig på att inte äta snabba kolhydrater. Och så går jag för första gången ned i vikt utan att banta, säger Anna.
– Jag har länge varit medveten om vad jag äter. Nu blev jag stärkt att fortsätta på samma sätt, säger Karin.