Sommarens fester är här. Men vad gör alkoholen med kroppen? Och hur undviker man baksmällan?
Bröllop, skolavslutning, studentmottagning, midsommar, grillsäsong. Skälen vi hittar att dricka alkohol är hur många som helst nu på försommaren. Så slår också alkoholförsäljningen i taket.
Och dagen efter festen kommer ruelsen. Den har många namn: kopparslagare, timmermän, katzenjammer, hangover. Otaliga är de kurer som har rekommenderats mot denna självförvållade krämpa. Men inget, varken starkt kaffe eller bastubad, kan få alkoholen att gå snabbare ur kroppen.
Symtomen känner de flesta av oss igen: trött, kallsvettig, illamående, tung i huvudet. Ångestfylld kanske, eller bara vämjelig i största allmänhet. Ibland svär vi att ”aldrig mer”. Ibland skämtar vi om saken. Men bakfyllan är inget att skämta om. I själva verket är den att jämställa med en förgiftning.
Det påpekar Ann-Therése Enarsson, vd för Systembolagets dotterbolag IQ-initiativet, som ska få oss att dricka mindre och smartare.
– Alkohol är ett medel som kan ge upphov till en nervchock. Det är när den chocken släpper som vi upplever obehagskänslorna.
Vad är det då som händer i kroppen och själen när vi har druckit för mycket?
Ja, faktum är att alkohol är en av de mest komplexa droger vi har. Om någon i dag skulle försöka prångla ut den som läkemedel skulle Läkemedelsverket aldrig godkänna den, menar forskarna.
Den mycket lilla molekylen alkohol har nämligen den speciella förmågan att lösa sig i både fett och vatten. Det innebär att den invaderar varenda cell i vår kropp, passerar genom alla cellmembran och påverkar flera hundra olika kemiska reaktioner. Den skapar kaos bland hjärnans signalsubstanser som ska förmedla våra nervimpulser. Den höjer blodtrycket, sänker blodsockret och vrider upp stresshormonerna. Puls och urinproduktion ökar. Och levern, kroppens reningscentral, får jobba för högtryck när den ska omvandla nubben, ölen och vinet till ättiksyra. Det är därför vi mår så bedrövligt dagen efter och det är därför bakfyllan är så svår att göra något åt.
Kroppen förbränner 2–2,5 centiliter starksprit per timme och den takten är nästan omöjlig att påverka. När etanolen bryts ned bildas acetaldehyd, ett ämne som kan framkalla svettningar, hudrodnad, illamående och kräkningar.
Dessutom är alkohol, liksom andra droger, en genväg till belöningsupplevelserna genom att det frisätter stora mängder dopamin i hjärnan. Dopamin får nervositet och hämningar att släppa och gör att vi känner oss upprymda när vi dricker. Men hjärnan ställer snabbt om sig och kräver så småningom extra drogstimulans för att vilja frisätta dopamin. Den som slutar får en brist och blir håglös och ångestladdad, vilket är ytterligare en förklaring till baksmällan.
Huvudvärken har flera orsaker. Den främsta är uttorkningen. Alkohol är vätskedrivande och torkar ut kroppen.
– Dessutom är vissa alkoholhaltiga drycker ”smutsigare” än andra, säger Ann-Therése Enarsson, de innehåller fler biprodukter, eller föroreningar.
Så kan till exempel mörka spritdrycker som whisky och konjak innehålla E 150 (ett halvsyntetiskt färgämne), vanillin och tanniner, eller garvsyreämnen, som kan ge upphov till migrän. Rödvin innehåller histaminer som man kan bli allergisk mot. Mousserande viner innehåller tyramin, ett närbesläktat ämne. Vin innehåller sulfit, eller svaveldioxid, som astmatiker kan reagera på. Halten av sulfit avtar dock ju äldre vinet är.
– Ett bra råd till den som inte vill bli bakis är att hålla sig till de vita dryckerna, som är lite renare. Vitt vin till exempel. Och att inte blanda. Fruktdrinkarna bör man se upp med. Ananasjuice till exempel är lömsk, den är jättebra på att dölja spritsmak. Det gör att man får sämre koll på vad man druckit och hur mycket man druckit.
– Sedan bör man ju tänka efter före. Så att man inte är uttorkad redan när man börjar dricka. Och har man sovit dåligt kommer man också att må sämre. En del försöker förbereda levern på alkohol-intaget genom att pigga upp den med morotsjuice, frukt och grönt och stärkande teer, men det har jag aldrig testat själv. Men skydda magens slemhinnor kan man göra genom att till exempel äta yoghurt med nyttiga bakterier, som lugnar och lenar i tarmen.
Dagen efter blir vi lätt hungriga – kanske inte direkt när vi vaknar, men efter några timmar. Och då blir det ofta snabbmat, som pizza, pommes frites och hamburgare. Förklaringen är återigen uttorkningen. Tillsammans med vätskan som alkoholen drivit ur kroppen försvinner också salt, vitaminer och mineraler. Vi får ett sug, kroppen längtar efter något salt. Dessutom är vår blodsockerhalt låg.
Det är i levern som glukos (blodsocker) lagras med uppgift att förse kroppen med energi. Men levern prioriterar att förbränna det gift vi utsatts för, det vill säga alkohol, framför att utsöndra glukos. Det gör att kroppen kräver mat och i synnerhet mat som snabbt höjer blodsockret och ger energi – som snabba kolhydrater. Snabbmat är också ofta fet vilket bidrar till att man känner sig mätt.
De ”bakis”-piller som säljs tror inte Ann-Therése mycket på. Vatten med fruktsocker går lika bra.
– Se till att ha bra grejer hemma i kylen. Då behöver det inte bli pizza och cola. Eftersom man kommer att få ett sug efter B-vitamin, kan man till exempel handla hem mörkt bröd, frukt och yoghurt. Med tanke på kaloriintaget alltså.
Mycket vatten, vila och en promenad i lagom takt är vad kroppen behöver dagen efter.
– Man får ge sig till tåls och bita ihop. Och kanske ta ett glas mindre nästa gång. Börjar man känna behov av en återställare är det ett varningstecken.