Hjärnan:
Alkoholmolekylen invaderar varenda cell i vår kropp, och etanolen skapar kaos bland hjärnans signalsubstanser som ska förmedla våra nervimpulser. Dopamin frigörs, som får nervositet och hämningar att släppa. Också endorfiner frisätts, som ger oss känslor av lugn och lycka. Men hjärnan är mycket känsligare för enstaka stora doser alkohol än för regelbundna små. Dricker man sig full går synapser och nervceller förlorade i hippocampus, den del av hjärnan som är viktig för minne, inlärning och känslor. Stora doser alkohol kan skada kärlen i hjärnan, samt skada lillhjärnan, som svarar för kontrollen av rörelser och balans.
Kroppen:
Hos män sjunker testosteronhalten redan vid en vanlig fylla och på sikt kan hög alkoholkonsumtion leda till permanent skada på testosteronproduktionen, till att testiklarna skrumpnar och att kroppen antar mer kvinnliga former. Därför minskar skäggväxten och brösten växer hos manliga alkoholister.
Hos kvinnor kan halten av manligt könshormon öka om man dricker mycket, samtidigt som halten av kvinnliga könshormoner sjunker.
Levern:
Det är levern, kroppens reningscentral, som ska omvandla nubben och vinet till ättiksyra. Alkoholen hämmar samtidigt leverns nedbrytning av fett. Redan när man druckit mer än en halv flaska vin om dagen i några veckors tid börjar fett lagras i levern. Efter en tids drickande kan man i blodprov se att ämnen läcker ut i blodet från levercellerna. Det är en varningssignal. Slutar man dricka kan levern återta sin förmåga att bränna fett, men det tar ungefär fyra veckor.
Av dem som dricker för mycket får 60–100 procent fettlever, eller leversteatos. 20–30 procent får så småningom hepatit eller inflammation i levern. 10–15 procent får till slut cirros, eller skrumplever.
Skrumplever kan inte läka. Men levern kan, hos många som slutar dricka, återhämta sig så att de kan leva ett normalt liv.