Som idrottslärare blev han känd i SVT:s omtalade serie ”Klass 9A”. Förskollärare är han i grunden. Föreläsare, mental tränare och coach kallar han sig också. Och nu kan Igor Ardoris lägga författare till den redan långa titellistan.
”Själförsvar” är namnet på hans nyutkomna bok. Och själförsvar är hans egen metod som ska hjälpa oss blir bättre rustade, både fysiskt och mentalt . Inspiration har han hämtat från bland annat österländsk filosofi, mindfulness, karate, aikido, taichi och yoga.
Själv tränar han yoga dagligen och karate ett par gånger i veckan.
– Karate är, säger han, meditation i rörelse. Eller mental träning som utövas på ett fysiskt sätt.
Det var i fjol som klass 9 A på Johannesskolan i Malmö fick sina ordinarie lärare utbytta mot åtta av landets främsta pedagoger. Igor Ardoris var en av dem.
Målet var att eleverna i slutet av terminen skulle vara en av landets tre bästa niondeklasser. Och eleverna lyckades också höja sina betyg.
– Det var en rejäl utmaning. Men jag trivs bäst med ungdomar som behöver extra tid och energi.
Själv har han upplevt utsatthet på många plan. Familjen kom till Sverige från inbördeskriget på Balkan 1993. Då var Igor arton år.
– Och jag blev smärtsamt medveten om att jag hade arton års handikapp jämfört med mina jämnåriga. Jag fick börja om med allt, utom idrotten. Den blev min räddning.
Tävla i karate började han med redan som trettonåring. Nu blev karaten något han kunde fortsätta med i Sverige, och 1997 blev han svensk juniormästare. Han pluggade och jobbade parallellt. Tog sin förskollärarexamen i Kalmar och läste pedagogik och humanekologi i Lund, samtidigt som han jobbade som vaktmästare, torgförsäljare, dörrvakt och personlig assistent.
I dag har Igor Ardoris lämnat lärarjobbet, i princip. Även om det händer att han ibland tar uppdrag på någon enskild skola där en klass inte fungerar. Han har blivit egenföretagare och föreläser och ordnar kurser i mental träning och stresshantering. Han har, som han själv uttrycker det, en flerkulturell bakgrund. Något som han, när han var yngre, såg som en belastning men nu ser som en tillgång.
”Lycka och att lyckas” är undertiteln på hans bok. De orden luras vi lätt att binda samman, menar han. Inte bara för att de kommer från samma ordstam utan också för att de är så tätt förknippade med varandra i vår kultur. Lyckas vi med jobbet, barnen, äktenskapet och hemmet blir vi per definition lyckliga. I själva verket är det en myt, menar Igor Ardoris.
– Framgång och lycka kommer som bieffekt hos människor som ger sig hän, som satsar på något som verkligen känns värdefullt för dem själva. Bara om de saker vi gör är djupt rotade i våra egna målbilder och värderingar kan vi bli lyckliga, menar Igor Ardonis. Därför måste varje människa ta sig tid att drömma och planera.
– Många hoppar över den biten, och tror att de sparar tid. De tror att om man bara springer snabbt så kommer man någonvart. Men hur ska man kunna göra det om man inte vet vart man vill? Inte ens den bästa gps kan själv skriva in destinationen.
Förmågan att vara lycklig och att lyckas går dock att träna upp, menar Igor Ardoris. Det handlar om att träna om hjärnan till att reagera positivt.
– Vi behöver arbeta på att få in så många positiva känslor som möjligt i vår vardag. Hjärnan är inte särskilt bra på att skilja den lycka vi i avslappnat tillstånd drömmer om från den vi faktiskt upplever.
– Vi är så vana att tänka negativt, på saker vi inte vill ha. I stället bör vi tänka på vad det är vi vill ha. Då blir det mycket lättare att se de möjligheter som faktiskt finns. Inte går vi till affären med en lista med saker som vi inte vill köpa? Tänk om alla antimobbningskampanjer i skolorna i stället vore kampanjer för omtanke. Det skulle ge bättre resultat.
Lika väl som vi borstar tänderna och duschar borde vi avsätta en stund varje dag för att sköta vår inre hygien, tycker Igor Ardoris. Själv tränar han mentalt cirka 20 minuter om dagen, oftast på morgonen. Avslappning och mental träning hjälper oss att leva oss in i dagens händelser och tänka igenom hur vi vill att de ska bli, innan det är dags att göra dem rent fysiskt.
– Oftast finns det någon händelse under dagen som sticker ut litet, som är bra att förbereda sig mentalt på. Jag lever mig in i händelsen, skapar minnen av den innan den har hänt. Att träna djup och långsam, centrerad andning är också viktigt.
– Andningen visar hur vi mår. När vi blir nervösa och spänner oss får vi kort, ytlig andning. Omvänt så kan en djup, långsam andning göra oss lugna. Kroppen kan helt enkelt varna oss och tala om för känslorna att lugna ner sig. Men förutsättningen är att vi upptäcker det i tid. Genom dagliga andningsövningar blir vi medvetna om hur vi andas och hur det känns när vi är på väg att bli upprörda eller nervösa.