– Lucia var en modig kvinna. Hon stod upp för det hon tyckte och tänkte. Man ville tvinga in henne i ett kärlekslöst äktenskap, men hon gick sin egen väg. Och fick betala ett högt pris. Tyvärr kan vi se att det är verklighet för kvinnor i världen än i dag.
Egentligen blev Agneta Sjödin inspirerad att skriva om Lucia när hennes dotter Maja förberedde luciafirandet i skolan.
– Jag var aldrig själv lucia, jag är ju mörk. Av tradition ska ju en lucia i
Sverige vara blond. Så det blev bara rollen som tärna när jag gick i skolan, säger Agneta Sjödin som gärna sjunger.
Att hon, som gjort sig känd som tv-personlighet, skriver romaner tror hon delvis hänger ihop med skolgången. Den avbrutna gymnasieutbildningen och flytten från Hudiksvall till Stockholm.
– Jag gick aldrig det tredje året. Så jag har en kunskapstörst. Jag vill lära mig mer om historia, mer om religion. Och jag älskar att läsa, fortsätter Agneta Sjödin som gärna läser böcker av både Marianne Fredriksson och Paolo Coelho.
– Men givetvis är det idéerna som styr. Och en längtan efter att få berätta.
Tre romaner har Agneta Sjödin givit ut på Bazar förlag, men den nu aktuella romanen kommer ut på Forum.
– Jag har bytt förlag, och Forum ville gärna att jag skulle fortsätta med en historisk roman. Det passade mig bra. Jag ville skriva något i stil med min roman ”En av de tolv”, som handlade om aposteln Jakob. Lucias öde rörde mig och jag ville skildra henne och hennes mamma, säger Agneta Sjödin.
Hon har varit fri i sin tolkning av det som hände Lucia. Nationalencyklopedin kan berätta att ”Lucia var ett sicilianskt helgon som led martyrdöden ca 304 under Diocletianus förföljelse. Enligt legenden ska hon ha bränts på bål, men utan att skadas. Man stötte då ett svärd i hennes hals.”
– Det finns källor som också säger att man stack ut hennes ögon. Men det har jag inte med, det verkade inte helt trovärdigt. Inte heller elden, bara svärdet. Jag har varit fri i min historietolkning och aktat mig för att ha för många detaljer. Och det finns inte så mycket fakta att tillgå. Jag är inte heller historiker och det är en roman. Min roman, säger Agneta Sjödin som skriver böckerna på en bärbar dator vid köksbordet. Någon skrivarlya har det inte funnits pengar till att skaffa.
Men Agneta Sjödin har varit på Sicilien, i Syrakusa, och forskat. Hon skulle gärna åka dit igen. Kanske för att tala om sin bok.
– Vi får väl hoppas att något italienskt förlag vill köpa den …
Romanen ”Ett ljus i mörkret” handlar om de val vi gör i livet, om godhet och ondska och om kärlek och hat.
– Relationerna mellan människorna är det mest intressanta och känslan för hur det kan ha varit. Lucia drivs av en övertygelse och hon kan inte tänka sig ett liv med en man som hon inte älskar. För henne är kärleken alltför viktig.
Agneta Sjödin beskriver Marianne Fredrikssons böcker som varma, böcker som ”omfamnar” sina läsare. Och det nya förlaget önskade en bok i Fredrikssons anda.
– Att skriva är ett hårt jobb. Jag måste landa nu, ta det lite lugnare. I nära fem år har jag skrivit parallellt med mina övriga jobb. Nu tar jag nog en paus och kanske blir det en nutidsroman nästa gång, säger Agneta Sjödin och fortsätter:
– Jag skulle gärna använda mig av mina erfarenheter från resorna med Faddergalorna nästa gång. Jag vill berätta om det jag upplevt och om all fantastiska människor jag mött.
Och snart är det dags för ytterligare en Faddergala för tv där Agneta Sjödin är programledare. Sedan har hon ytterligare ett projekt på gång. Ett roligt, ännu hemligt, projekt.