10.00 God morgon
Dagen börjar med fågelkvitter och en svag doft av gödsel utanför fönstret. Marit Bergman vaknar långt ut på Uppsalaslätten, i svärmors röda hus med vita knutar. Vägbeskrivningen är enkel: ”Sista huset i byn, håll höger vid stallet.”

Tio är i senaste laget, men Marit slet med sin årsredovisning, ”värre än rotfyllning”, till klockan tre natten före. Den finska radiokanalen, som bokat första telefonintervjun, får ursäkta. Hon måste sleva i sig lite yoghurt och müsli under samtalet.

11.20 Kaffe och telefonsamtal
En dusch senare tassar Marit runt i köket i blå stickad klänning och tofflor, återigen med luren i handen. I vardagsrummet sitter sambon, frilansjournalisten Emil Arvidson, i en annan telefon. Svägerskans italienska vinthund Enrico springer mellan dem och tigger ömhet.

-  Allt jag är med om blir musik för mig. Jag tänker i låtar hela tiden. Sedan är det vissa saker som känns roligare att göra klara än andra, förklarar Marit för en av dagens många norrländska tidningar.

Efter kvällens konsert i Gävle, och en i Västerås, ska hon fortsätta upp till Norrland. Det är en akustisk turné – Marit Bergman, ett piano och låtarna från nya albumet ”The tear collector”. Men på vissa ställen, som nu i Gävle, har hon bjudit in gästartister.
Om skivan har Marit skrivit att hon ”drömde om ryska skogar, silversjöar, död och sommarnätter för länge sen” när hon skrev den.

-  Ju äldre man blir, desto mer inser man att det finns mycket att gråta över. Kan det vara så?

11.45 Fixar frissan
”Fem minuter till nästa, nu ska jag sätta i mina spolar i håret!”
Marit försvinner in i badrummet. Hon har slutat med locktång. Scenfrisyren byggs upp med spolar som får sitta hela dagen. Sedan ställer hon sin sminkväska i handfatet och slår nästa nummer.
- Det här var Marit Bergman …
Hon tar fram mascaran och betar av de första frågorna.
- Just nu har jag typ inga pengar. Vi får se vad jag har råd att spela in.

12.50 Vegetarisk lunch
Emil står i dörröppningen och teaterviskar. Den sista intervjun, nu i skinnsoffan, har dragit ut på tiden.
- Lunch?
Fem minuter senare ropar han högt från köket: ”Nu är det mat!” och Marit får skäl att avsluta. Två tallrikar ”vegetarisk chili con carne” står på köksbordet. Gårdagens rester.
- Vad fint du har gjort! säger Marit och sätter sig.
På köksväggen hänger en bonad: ”Sätt aldrig dagens sol under morgondagens moln.”

13.35 Packar väskan
Hög tid att packa. Marit smiter in i sovrummet och letar fram träningskläder. Hennes akustiska konserter är så stillasittande, så hon lägger in löprundor ”för blodcirkulationen”.
Hon packar ned en skrikig jacka i blåröda paljetter, som hon ”kanske kör i Västerås”. Samt en beige scenklänning i fyrtiotalsstil, som hon bestämt för Gävle. Hon tvekar, men lämnar kvar gitarren. Hon orkar inte släpa mer på tåget.
-  Har du bokningsnumren?

14.25 Hundpromenad
De tar en snabb promenad med en ivrig Enrico på åkern innan taxin kommer. Emil ska precis låsa om hunden, när dörren flyger upp och Enrico kommer utrusande. Han har hört taxin och han älskar bilar.
De hjälps åt att fånga honom.
- Dator, telefon, laddare, tandborste. ”Merchen” (skivorna och t-tröjorna), boken och plånboken. Allt är med! rabblar Marit.

15.07 Musik och choklad på tåget
Tåget mot Gävle rullar ut från Uppsala C. Marit Bergman plockar fram sin dator och ett par stora hörlurar. Men först vill hon äta choklad och läsa kvällstidning. Emil har köpt den nya med choklad och lakrits.
- Du har så konstig godissmak, suckar Marit.

Hon sätter på sig lurarna och försvinner in i låten ”Slow collision”, med Gävlebandet Deer Tracks. De ska göra den tillsammans i kväll. Hon skriver en krönika om kulturpolitik samtidigt. Hörlurna åker av.
-  Vad är det man brukar säga i sport, om bredd och topp?
- Att det måste finnas en bredd för att det ska finnas en topp, svarar Emil.

16.15 Framme på Spegeln
Marit och Emil har släpat var sin inte alltför ljudlös rullväska genom centrala Gävle. Gästbandet är redan på plats i konsertlokalen Spegeln. De övar sitt komp till Marits låt ”Stay ’til it’s over”.
- Emil, hör du vad det är för låt!

Marit Bergman småspringer in till Gävleduon David Lehnberg och Elin Lindfors. De kallar sig Deer Tracks och släppte sitt debutalbum ”Aurora” i höstas.
-  Vi har gjort om början. Eller inte gjort om, men lekt lite, säger David, aningen blygt, bakom sin synthesizer.
-  Det lät jättefint. Grymt! berömmer Marit och ställer ned väskan.
Hon ser påtagligt uppiggad ut när hon ser att ”digitalpianot” är en större flygel.

16.45 Övar inför konserten
De har repat Marits låtar och nu är de framme vid Gävleduons egen. Marit ska både kompa på piano och sjunga första versen.
- Det är jätteskönt när du är lite fri, berömmer David.
- När jag spelar fel, menar du … skrattar Marit.

17.45 Träffar familjen
Liv och Erik Bergman heter Marits föräldrar. De har kört från Rättvik under eftermiddagen, tillsammans med Marits storasyster Kristin. Nu sitter familjen i fiket på Spegeln och väntar på lillasyster, som fortfarande har spolarna kvar i håret när hon dyker upp.
- Hej, har du varit hos frissan? undrar mamma Liv.

18.15 Får massage av systern
Marit har beställt in mat bakom scen till hela familjen. Bulgursallad med hummus. Kristin undrar var resten av bandet är. Hon är van vid att Marit-konserter betyder massor av folk och turnébuss.
- Jag åker själv. Med tåg. Det är mer miljövänligt så, säger Marit.

- Du kan du klämma lite sen? fortsätter hon och pekar på sin onda rygg.
Kristin är utbildad shiatsuterapeut. Vant griper hon sig an Marits ömma ryggmuskel.
- Ja, där, exakt där!
Mamma Liv fixar ett strykjärn och stryker Marits scenklänning på en frottéhandduk i köket.

19.25 Yoga och te
Emil har försvunnit för att sätta upp försäljningen av Maritprylar i entrén.
- Ni får inte sätta i halsen om jag berättar snuskiga historier och svär, säger Marit till sina föräldrar när hon fixat håret vid spegeln.
- Jag gör det för underhållningsvärdet.

Hon börjar dra i tungan, ”för sångens skull” och värmer upp med lite hemsnickrad yoga och styrka på golvet. Sen väntar en kopp te med ingefära, innan Marit drar sig undan för att sjunga upp.
Pappa Erik bläddrar i Bra Böckers Läkarlexikon, som han hittat i en bokhylla.

20.10 Upp på scen
Marit Bergman gör entré ensam med ett glas rött vin i handen. Hon sätter sig stilla vid pianot.
– Hej Gävle!

21.15 Sång till systern
 Arrangörerna är tillsagda att inte tända ”husljuset” förrän Marit spelat en särskild låt. Den heter ”I will always be your soldier” och handlar om systerkärlek.
- Så här är det. Vissa låtar måste man spela. Tänk att gå på konsert med Baccara och de inte spelar ”Yes sir I can boogie”. Då vart man ju sur, säger Marit.
Jubel bryter ut när hon börjar spela låten hon skrivit till Kristin.

21.25 Signerar skivor
En rejäl kö har samlats framför Emils bord med Maritprylar i entrén. Marit ansluter för signering. En tjej vill ha en autograf i sin hemkunskapsbok.
- Då måste jag ge något husmorsråd …
Marit skriver ”ingefära=bra!” i boken.
Framåt tiotiden är det klart. Kristin och föräldrarna kör hem till Rättvik igen. Marit och Emil tar ett glas vin med gästbandet.

00.00 God natt!
Äntligen på hotellet. Den här natten har Marit Bergman ovanligt lätt att somna.