Söndagsprofilen. .
Nu när film- och teaterhösten snart börjar är Leila Haji ett namn att lägga på minnet. Närmast ser du henne i nya Beckfilmen som just haft premiär. I höst spelar hon i aktuella pjäsen ”Om flickor kunde döda” på Östgötateatern.
Vem spelar du i nya Beckfilmen?
– Merlina, en liten roll. Hon är en av medlemmarna i en miljöaktivistgrupp.
Hur var det att spela mot Mikael Persbrandt och de andra Beckveteranerna?
– Jag hade faktiskt inga scener tillsammans med dem.
Du repeterar just nu en pjäs som har premiär på Östgötateatern den 1 oktober. Vad handlar den om?
– Den handlar om skam och skuld. Tre tjejer i 25-årsåldern kan inte gå vidare i livet på grund av ett mord på en pojke som de begick när de var yngre. En av tjejerna håller på att äta ihjäl sig, en annan pratar med ett barn som inte existerar och den tredje har blivit som ett blankt papper. Det här är aktuellt i dag just med tanke på allt som händer med unga människor som dödar varandra.
Var har vi sett dig tidigare?
– Jag har bland annat varit med i en pjäs som heter ”Vävarnas barn” som vi spelade på Finnboda varv. En annan pjäs, ”Elektra show”, handlade om hederskultur ur föräldrarnas perspektiv.
Du har just spelat in en långfilm också, ”Between two fires”, vad handlar den om?
– Det är en hjärtskärande djupdykning i olika människoöden. Det är en internationell långfilm. Manuset berörde mig jättemycket och jag kände direkt att det här var något jag ville göra.
Hur är det att jobba som frilansande skådespelare? Måste du söka många jobb själv eller blir du uppringd?
– Jag håller själv koll på vilka projekt som är på gång och ringer upp en del. Men det händer också att jag blir kontaktad för roller.
Vad har du för drömroll?
– Lady Macbeth. Men med rätt kombination av kryddor kan vad som helst bli gott, som man säger. Ett saftigt manus och ett aktuellt ämne som berör blir nästan alltid bra.
Vad tycker du om svensk film?
– Jag ser fram emot att se fler historier som vågar gå utanför ramen för norm och tradition. Och så vill jag se fler starka kvinnoporträtt. Jag tror att vi är på väg mot en förändring där.
Vad gör du om fem år?
– Jag önskar att jag fortfarande får jobba med spännande roller och stora utmaningar.
Har du någon förebild?
– Det är min mamma och alla andra starka mammor.
Vad gör du på söndagar?
– Jag brukar ta långa promanader. Sedan äter jag gärna god marockansk middag hos min mamma. Liggande i soffan dricker jag stora koppar grönt te.