Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Livsstil

Livsstilsfaktorerna som ökar risken för cancer

Foto: Alexander Mahmoud och TT

Cirka en av tre svenskar drabbas av cancer. I en fjärdedel av cancerfallen tror forskarna att ärftlighet är en bidragande faktor, men det finns flera livsstilsfaktorer som också påverkar risken att drabbas.

Elizabeh Johansson, sakkunnig på Cancerfonden, och forskaren Lars Forsberg vid Uppsala universitet reder ut vilka riskfaktorer som är viktigast att känna till.

Cancer är ett samlingsnamn på upp till 200 genetiska sjukdomar som drabbar runt var tredje svensk person någon gång under deras livstid. Medan fem till tio procent av cancerfallen har ärftlighet som en starkt bidragande faktor, och 25 procent av fallen har ärftlighet som en svagare bidragande faktor, beror 90 procent av alla cancerfall också på skador som sker i kroppens celler under en persons livstid.

– Cancer är ju inte en sjukdom, utan kan delas upp i ungefär 200 cancerformer. Där handlar det vanligen inte om ett specifikt smittoämne som påverkar varje patient på samma vis, som är fallet i vissa andra sjukdomar. I stället är varje sjukdom unik, säger Lars Forsberg, docent och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala Universitet.

Det går sällan att säga helt säkert vad som har gjort att någon enskild person har utvecklat cancer, då det är ett komplext samspel mellan riskfaktorer, ärftlighet, genetik och mutationer i cellerna. Men det finns väldokumenterade faktorer i livsstilen som påverkar risken att drabbas av cancer.

– För en enskild person kan man aldrig säga att någon har fått cancer just på grund av en specifik riskfaktor. Det är viktigt att komma ihåg att det är komplexa saker som styr uppkomsten av cancer och att många faktorer kan samspela. Man kan inte förebygga cancer, men man kan minska sin egen risk att drabbas genom att leva hälsosamt, säger Elizabeth Johansson, sakkunnig på Cancerfonden.

Foto: Jessica Gow/TT

RÖKNING

Rökning pekas ut som den största riskfaktorn för cancer. Varje år sker 7.000 cancerfall med koppling till rökning i Sverige, enligt Cancerfondens statistik.

Röken från cigaretter innehåller ett stort antal cancerframkallande ämnen, som när de kommer i kontakt med kroppens celler framkallar skador. I vissa fall kan dessa skador ske i celler som gör att cancer utvecklas. Både rökning och passiv rökning ökar risken för att drabbas av lungcancer, men även om just lungcancer är den vanligaste cancerformen kopplad till rökning kan rökningen också orsaka flera andra typer av cancer, som cancer i munhåla, svalg, strupe, magsäck, bukspottskörtel, urinvägar och njure.

Om man redan röker hjälper det att sluta, redan kort efter ett rökstopp syns en minskning av risken att drabbas av sjukdom.

– Det finns hjälp att sluta röka från till exempel apoteket och på vårdcentraler, och att sluta hjälper verkligen att minska risken, säger Elizabeth Johansson.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

ALKOHOL

Att dricka alkohol höjer risken för att drabbas av cancer. Enligt Cancerfonden är 4.000 av cancerfallen varje år kopplade till alkoholkonsumtion, och alkoholen kan orsaka cancer i alla de organ som alkoholen passerar eller bryts ner i: strupe, munhåla, svalg, lever, tjock- och ändtarm. Det finns också en ökad risk för att drabbas av bröstcancer eftersom alkoholen höjer nivåerna av hormoner i kroppen.

– Östrogen är en trigger för bröstcancer, och alkohol höjer nivåerna av östrogen. Annars är det acetaldehyd som produceras när alkoholen bryts ner som skadar cellerna. Kroppens celler får skador hela tiden, och oftast kan de repareras men i vissa fall kan skadorna som acetaldehyden ger upphov till orsaka cancer, säger Elizabeth Johansson.

Enligt vissa studier finns det i rödvin ett ämne med skyddande effekt mot cancer, men detta anses inte ha tillräckligt vetenskapligt stöd för att kunna föras i bevis. Ämnet finns dessutom i flera andra produkter som rabarber och tranbär.

– Även om det finns skyddande ämnen i till exempel rödvin, så får man också i sig alkohol vid konsumtion av rödvin. Så man ska helt enkelt inte dricka för mycket, säger Lars Forsberg.

Foto: Niklas Larsson

STRÅLNING

Den cancerform som ökar mest i Sverige i dag är hudcancern. 11.000 personer får en hudcancersjukdom i Sverige varje år. Att sola ökar kraftigt risken för att drabbas av malignt melanom, en av tre typer av hudcancer.

– Särskilt om man har en ljusare hudton så ger solens uv-strålar skador i huden. För det mesta repareras de skadorna, men de kan också ge hudcancer, säger Elizabeth Johansson.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det bästa skyddet mot solens uv-strålning kläder, hatt och solglasögon, kompletterat med solskyddsmedel på de delar av kroppen som inte kan skyddas med kläder. Att man använder solskyddsmedel ska inte göra att man tillbringar längre tid i solen. Strålsäkerhetsmyndigheten och Cancerfonden rekommenderar att man håller sig i skuggan mellan klockan 11 och 15.

Förutom malignt melanom och skivepitelcancer i huden, som utgör cirka 11.000 cancerfall varje år och orsakar cirka 600 personers död, så ökar solande risken för en annan typ av hudcancer, basalcellscancer. Varje år drabbas 30.000-35.000 personer i Sverige av basalcellscancer, en cancer som bildas av ackumulerad solning vilket gör att den oftare drabbar äldre personer.

– Den typen av cancer bildar inte metastaser och man avlider inte men den kan förstöra huden, ge stora sår och skada vävnaden. Solen är inte att leka med, även om malignt melanom är den allvarligaste och dödligaste formen av hudcancer, säger Elizabeth Johansson.

Förutom uv-strålning finns andra typer av strålning som kopplats till cancer. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i bostäder leder till runt 500 cancerfall varje år. Radonet andas man in och strålningen kan sedan göra att man drabbas av lungcancer, speciellt stor är risken om är rökare. Även strålning vid röntgen har i studier visat sig kunna öka risken för cancer.

Däremot har icke-joniserande strålning som avges av till exempel mobiltelefoner och teknik i hemmet inte kunnat kopplas till en ökad cancerrisk.

– Att gå runt med mobiltelefon hela dagarna är ett enda stort pågående experiment i dag, och framtida studier får utvisa om denna nya vana kan kopplas till en ökad risk för olika cancerformer, men konsensus i forskningen som finns nu är att den strålning som kommer från mobiltelefoner inte är tillräckligt stark för att vara en risk för cancer, säger Lars Forsberg

Foto: Helena Landstedt/TT

KOST

Kost med stor andel grönsaker, bönor, fullkorn, nötter och frukt anses av World Cancer Research Fund vara hälsosamma matvanor och minska risken för cancer. Man ska enligt dem försöka välja att äta fisk och fågel snarare än charkuterier och rött kött.

– En teori om varför man ska undvika rött kött är att det köttet innehåller ett ämne som kallas hemjärn som tillsammans med syre och kväve i kroppen kan bilda skadliga ämnen, säger Elizabeth Johansson.

Också hårdstekt mat har kopplats till en förhöjd risk för cancer, men kopplingen har än så länge bara kunnat konstateras i djurförsök.

– Bränd mat bildar stekytemutagener vilket är något som man tror skulle kunna skada cellerna, säger Elizabeth Johansson.

Lars Forsberg menar att det viktigaste är att hålla en sund livsstil, och att undvika att drabbas av övervikt eller fetma då det har kopplats till en ökad risk för cancer. Dock vet man inte om det är övervikten i sig, eller någon livsstilsfaktor, som också orsakar övervikt som ökar risken att drabbas av cancer.

– Fetma är en stor riskfaktor, men man vet inte vad som ligger bakom fetman, det kan vara att man äter något visst ämne, röker mer eller är stillasittande, säger han.

Det finns en uppfattning om att socker skulle kunna leda till en ökad risk för att drabbas av cancer, eftersom sockret har sagts kunna göra att cancerceller delar sig i snabbare takt. Men Elizabeth Johansson och Lars Forsberg menar att den teorin inte har vetenskapligt stöd.

– Idén om att socker göder cancerceller kommer ständigt upp, men sanningen är att hela vår kropp behöver glykos för att fungera. Däremot ska man akta sig för ett för stort intag av socker för att det kan leda till övervikt och fetma, vilket har en vetenskapligt styrkt koppling till cancer, säger Elizabeth Johansson.

Det har även förekommit larm om att sötningsmedel som används i stället för socker skulle kunna ha en påverkan på risken för att drabbas av cancer. Men enligt Livsmedelsverket är alla de sötningsmedel som i dag finns på den svenska marknaden testade både på djur och människor och de anses därför vara riskfria att inta.

Foto: Michael Probst/AP

FYSISK AKTIVITET

Fysisk aktivitet påverkar cirkulation och hormonnivåer i kroppen. Enligt World Cancer Research Fund är låg fysisk aktivitet kopplat till bröstcancer, tjocktarmscancer och livmoderkroppscancer. Enligt deras rekommendationer så bör man motionera en halvtimme de flesta dagar men ju mer motion desto större skydd ger det.

– Minst trettio minuter per dag de flesta dagar ska man vara fysiskt aktiv. Det räcker med en rask promenad eller en cykeltur, men pulsen behöver höjas och hjärtat få jobba mer, säger Elizabeth Johansson på Cancerfonden.

Fysisk aktivitet minskar också risken för övervikt, som kopplas till flera typer av cancer. Det skyddar också mot flera andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

– Om man lever hälsosamt så minskar man risken för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och kol och det behöver inte betyda så jättestora livsstilsförändringar, säger Elizabeth Johansson.

Foton i text: TT, DN och AP