Charlotte Eriksson vill att vi ska våga vara vilda

Det sägs att män är djur – och det är kvinnor också. Men i så fall tillhör vi en domesticerad art och har fått många regler i våra huvuden som vi försöker följa. Vi tar inte hand om våra kropps­liga behov, särskilt inte under vinterhalv­året. Vi rör oss för lite, äter fel, sover dåligt och har inte heller sex så ofta som vi kanske vill.

Men nu är det sommar igen och ­skogen ropar. En tid att känna efter vad din kropp faktiskt behöver och följa det så mycket du kan.

Ett behov de flesta av oss inte till­godosett under året som gått är ­behovet av vila. Av att göra ingenting. Av att ­titta på hur gräset växer och hur molnen flyttar sig. Planera inte semestern in i minsta detalj, utan låt det finnas luckor, dagar då ingen i familjen behöver göra någonting mer än att vara. Ligg på marken eller i hängmattan, läs på sin höjd en deckare. Eller sov.

Semestern är en tid då vi också ofta har höga förväntningar på kärlekslivet. Men ta det lugnt och stegvis, så kanske det kan hända någonting. Grunden till intimitet är kontakt. Att hinna prata, kramas och hångla är det som får lusten att vakna igen och kan få de mest stressade kontorsråttor att återfödas som vilddjur i sängen.

Öva dig att vara i nuet och ta chansen att älska mitt på dagen när du har energi – inte bara efter 23 när det kanske mest är John Blund du längtar efter. Och varför inte utomhus om det är möjligt?

Kanske är det en bra semesteridé att ägna tid åt massage. Fysisk beröring är ett bra sätt att slappna av och glömma plikter och att du över huvud taget har ett jobb. Forskning gjord på både möss och människor visar att regelbundna strykningar på huden frisätter ett hormon som gör oss lugna, glada, sociala, nyfikna och lustfyllda.

Detta delar vi med de flesta andra däggdjur – men dessa har inte fått lära sig att de inte har tid eller att det är fånigt att ligga och ta på varandra. Minns naturfilmerna som visar hur sälar ligger tillsammans i solen och lek att du själv är en säl som vill ligga nära.

Charlotte Eriksson har i många år ­arbetat med relationskurser för singlar och par där hon ofta uppmuntrar del­tagarna att våga vara lite mer vilda.

– Oftare än vi tror kan vi följa våra ­impulser och behöver inte hålla oss själva tillbaka så mycket som vi tror. Det gäller inte bara i sexualiteten utan lika mycket på andra områden i livet, säger hon.

Hon tycker att bästa vägen till mer vildhet i livet är att lyssna mer på kroppen – när du känner dig som om du har en klump i magen eller ett tryck över bröstet är det kanske inte en ny okänd magsjukdom eller en så ­kallad ­smygande infarkt.

Kanske är det helt ­enkelt en lust att skrika lite eller en längtan efter att någon ska krama dig lite extra. Testa att vara på platser där det inte är så många andra – till exempel i skogen – och se om du kan tillåta dig själv mer än du brukar i din vardag.

– Det handlar i grund och botten om själv­känsla, det vill säga en sund kärlek till sig själv. Ju mer vi tycker om oss själva desto mer vågar vi följa de impulser vi får inifrån.

Att dansa barfota, vicka på höfterna, äta när du är hungrig, vila när du är trött – det är ett sätt att vara vild. Men också att säga vad du tycker, sätta gränser där du vill ha dem och att göra något du aldrig har gjort förut. Att bli mer den du är bakom fasaden av uppfostran och ständiga hänsynstaganden.

– Att vara ute i naturen är inte bara härligt och hälsosamt, det är också ­inspirerande för vår vilda sida. Att uppleva ett brusande hav eller sitta vid en sprakande brasa gör oss mer uppmärksamma på nuet och våra sinnes­intryck.

Par kan också inspirera varandra att bli mer vilda, exempelvis genom överraskningar och lekar – att bli förd av sin älskling till en hemlig plats iförd ögonbindel är ett härligt exempel, ­säger Charlotte Eriksson.

Den som längtar efter sin vildhet kan också lära av barn och lek. För den som är intresserad finns det till och med ­någonting som kallas ”ursprunglig lek” – ett begrepp format av Fred Donaldson som i forskningssyfte under trettio års tid har lekt med både barn och vilda djur som vargar och björnar.

Hans ­metod syftar till att hjälpa människor att återfinna sin nyfikenhet, spontanitet och trygghet.

– Ursprunglig lek tränar oss att ­komma tillbaka till den spontanitet som barn och djur har – de tänker ju inte, utan följer helt och hållet sina ­impulser. Men leken erbjuder också ett förhållningssätt som är användbart för oss i vårt vardagsliv. Leken är ett fjärde ­alternativ vid sidan av kamp, flykt eller att ”spela död”, säger Svante Odmark.

Han har i flera år gått kurser för Fred Donaldson och har även träffat andra vuxna för att öva sig i att leka ursprungligt.

Ett mer lekfullt förhållningssätt till livet gör oss flexibla, öppnar dörren till möjligheter vi nyss inte såg och får oss att helt enkelt ta vissa saker på lite ­mindre allvar, förklarar Svante Odmark.

– I leken upplever du något nytt varje gång och det ger en stark känsla av närvaro och av att vara levande.

Kommen så här långt i texten ­undrar säkert läsaren – men varför är vi inte ­vildare om det nu är så bra? Har vi glömt hur man gör eller vill vi bara inte toka till oss? Sannolikt är det lite både och.

Vi är uppfostrade och har fått med oss vissa värderingar om hur vuxna ska vara och vad som är positiva egen­skaper. Vildhet hör inte till dem.

– Det finns en rädsla både för ens egen och för andras vildhet, inte minst ­gäller det i sexualiteten. Vildheten gör oss synliga och det kan väcka skam och få oss att avstå. Men att välja att bjuda på sig själv på ett prestigelöst sätt kan göra livet gladare och mer spännande, säger Charlotte Eriksson.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut