Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Livsstil

Psykologen: Så pratar du med ditt barn om Trump

Foto: Evan Vucci/AP

När vuxna talar med små barn bör de vara försiktiga med att utmåla valet av Donald Trump till president som en ”katastrof för världen”. Det menar psykologen Åsa Landberg.

Jordbävningar, trafikolyckor, att en förälder eller någon kamrat i klassen dör ... det är påtagliga händelser som vuxna måste hjälpa barn att hantera. Men även nyheter om en mer abstrakt företeelse som ett presidentval långt borta kan påverka barn.

– Men då är det föräldrarnas oro och farhågor som smittar av sig till barnen. Små barn har ju ingen möjlighet att bedöma de politiska konsekvenserna i USA och för världen, säger barnpsykologen Åsa Landberg.

Utgången av det amerikanska presidentvalet kom som en chock för många - inte minst i Sverige. Runt frukostborden, i bussen eller i bilen med barnen på väg till skolan har vuxna diskuterat valresultatet.

– Många svenskar är väldigt kritiska till Donald Trump och deras oro leder lätt till hätska kommentarer. Risken är stor att denna oro alltså smittar av sig till barn som inte har redskap att hantera dessa känslor, säger Åsa Landberg.

Hon har lång erfarenhet av att prata med barn, bland annat på Rädda Barnen. I dag arbetar hon med olika projekt inom sitt område.

Ofta räcker det med att säga att ”visst vann Trump valet, men jag gillar inte honom. Jag tycker inte att han en bra ledare”.

– Det är alltid viktigt att samtala med barn om det som händer runtomkring dem. Men små barn kan bli väldigt oroliga när de hör kommentarer som ”det här är en katastrof”, ”nu är freden hotad"” och "jorden riskerar att bli en otryggare plats", fortsätter Åsa Landberg.

Enligt henne bör därför föräldrar och andra vuxna vara försiktiga med hur de uttrycker sig i barns närhet.

– Ofta räcker det med att säga att ”visst vann Trump valet, men jag gillar inte honom. Jag tycker inte att han en bra ledare”. Mer än så är inte nödvändigt när barn är riktigt små.

Åsa Landberg påminner om att många barn i dag kan läsa redan i lågstadiet och därför kan ta del av det som står i tidningar och på nätet, vid sidan om det som sägs på radio och tv.

– Då är det bra att få diskutera med en vuxen och få nyheterna förklarade. Som förälder får man förklara politiken efter vad man själv tycker och tror.

När det gäller tonåringar påpekar Åsa Landberg att de ofta är pålästa och väl medvetna vad som händer i omvärlden. Ungdomar kan till exempel vara oroliga för att valet av Trump förvärrar säkerhetsläget i världen och utgör ett större hot mot klimatet.

– Här gäller det som vuxen att svara på frågor, diskutera sakläget och vara uppmärksam om en ungdom visar tecken på stor oro eller ångest. Även tonåringen måste känna sig trygg och att vuxenvärlden går att lita på. förklarar Åsa Landberg.

Hon understryker på nytt att när vuxna manar fram katastrofscenarior blir barn lätt ”smittade”.

– Många i USA, i Sverige och i andra länder kanske känner det som om att valet av Trump verkligen är en katastrof. Men håll inne med de känslorna och spar dem till samtal med andra vuxna, uppmanar Åsa Landberg.