Den moderna vampyrmannen är en uppdaterad version av romantikens hjältefigur. Långt bort från Draculas skrämmande väsen är han likt en klassisk dandy sårbar, känslig och bildad med vackra drag och blek hy.
De mänskliga likheterna är större än någonsin. I Stephenie Meyers storsäljande ”Twilight”-saga kämpar vampyren Edward Cullen med sin självbild. Trots att hans familj är ”vegetarianer” och lever på djurblod känner han sig ofta som ett monster i kärleken Bella Swans sällskap.
Hemma hos Uppsalatjejen Miranda Blomberg, 15, ligger de fyra böckerna i ”Twilight”-serien uppstaplade nedanför sängen i hennes rum. Hon började med första boken för ett år sedan och har redan hunnit läsa om alla böckerna. Minst en gång.
– Ettan och fyran har jag läst om flest gånger. De är bäst eftersom det är början och slutet på berättelsen.
Miranda fångades snabbt av historien om 17-åriga Bella Swan och den vackre vampyren Edward Cullen. Men vad är det då som är så lockande med en blek, kall, blodtörstande man med huggtänder egentligen?
– Dracula och sådant är ju inte särskilt lockande. Men de här vampyrerna är ju goda och då blir det bara spännande.
Sofie Collini, 21, som också är ”Twilight”-fan, håller med:
– I de här böckerna porträtteras vampyrerna väldigt mänskligt. Men samtidigt är det andra konflikter som uppstår i en relation mellan en människa och en vampyr. Det blir inte samma relationskonflikter som tjatas om och om igen.
Sofie kan förstå att böckerna av vissa avfärdas som tantsnusk för unga:
– Det är en oerhört sexuell stämning i böckerna. En av anledningarna att läsa vidare är helt klart att man vill se om de ska få ligga. Bella blir jättekåt när de hånglar, men Edward är rädd att inte kunna kontrollera sin blodtörst. Han är dessutom old fashioned och vill att de ska gifta sig innan de har sex. Det stör Bella fruktansvärt mycket.
Hela vampyrgestalten kan ses som en metafor för samlaget. Blodtörsten, huggtänderna som tränger in i köttet, blodet som rinner ut.
– Men det är erotik på ett civiliserat sätt. En vampyr framställs ju aldrig som vulgär, säger psykoanalytikern Maria Yassa.
Hon tror att vampyrhistorierna kan vara en arena för att bearbeta sexuella funderingar.
– Unga tjejer förutsätts ha sex till höger och vänster som om det är något man bara har. Här är sexualiteten problematiserad – hur enkelt är det egentligen? Och det är komplicerat även för mannen.
– Vampyreran av i dag bär på en djup inre konflikt och blir en kontrast till machoidealet. Det är något oerhört sorgligt i att som vampyr bli kär och samtidigt veta att om den kärleken fullbordas dör människan man älskar, säger Maria Yassa, psykoanalytiker.
Hon tror att den komplicerade kärleken känns mer tilltalande för reflekterande unga kvinnor.
– Vampyren är en gestaltning av en man som inte är ”what you see is what you get”. Det är en tänkande man, något helt annat än de vackra, men rätt korkade, män som vi är vana att se i platta kärleksskildringar.
”Twilight”, ”True blood” och USA-aktuella tv-serien ”The vampire diaries” är exempel ur den våg av romantiska vampyrberättelser som har svept in över oss de senaste åren. Gemensamt är att de bygger på bokserier och handlar om en ung småstadstjej, lite utanför och vilsen i livet, och hennes möte med en vampyrman.
– Vampyrromanserna är så otroligt populära i dag, särskilt bland tonårstjejer, att man börjar prata om att det är en egen genre, säger Anna Höglund, doktorand i litteraturvetenskap vid Växjö universitet.
Hon är Sveriges första doktorand med just vampyrer som specialområde. I december disputerar hon med avhandlingen ”Vampyrer” som handlar om vampyrberättelsens utveckling från sekelskiftet 1700–1800 till i dag.
I dagens berättelser är det en romantisk bild av kärleken som skildras. Vampyren anno 2009 är en gentleman som uppvaktar och beskyddar sin älskade.
– Det är ganska typiska könsroller, samtidigt tror jag att det kan vara vilsamt för unga tjejer att romantiken får så stort utrymme. Det blir en motvikt till samhällets fokus på yta, utseende och sex som omger dem hela tiden.
Bella i ”Twilight” har hela tiden full kontroll över sin sexualitet och sexdebut. Hon bestämmer när hon är redo. Något hon delar med Elena i ”The Vampire diaries”.
– Där är Stefan den romantiska kärleken personifierad medan hans bror, Damon, är en betydligt tuffare vampyr. Elena känner sig trygg med Stefan men tycker samtidigt att Damon är spännande. Hon slits mellan de rivaliserande bröderna – men samtidigt är det hon som styr eftersom båda vill ha henne, säger Anna Höglund.
Maria Yassa ser populärkulturen som sprids som ringar på vattnet kring vampyren som en arena för existentiella funderingar vi alla bär på.
– Som att mötet mellan människa och vampyr är en gestaltning av den risk som finns inneboende i varje kärlek. Och att brottas med sin sexualitet är nog något varenda ung tjej går igenom. Dels nyfikenheten, dels förbudet man sätter upp själv eller upplever utifrån. Här är det så förkroppsligat. Å ena sidan den enorma attraktionen, å andra sidan förbudet.
Att vampyrtrenden verkar återkomma med jämna mellanrum är kanske inte så konstigt, tycker Maria Yassa:
– Jag tycker inte att det säger så mycket om samtiden utan mer om mänskliga belägenheter, som kärlek, som alltid är lika aktuella. Här finns något väldigt allmänmänskligt.