När vi träffas är hon mitt uppe i föreberedelserna för Prime PR:s massiva närvaro i Visby under Almedalsveckan. Femtio av Prime PR:s nittio konsulter är på plats. Ewelina Tokarczyk som varit kommunalråd (s) i Göteborg är projektledare och ska tänka på stort och smått. Hur mycket rosévin går åt till det sedvanliga minglet byrån anordnar varje dag mellan 17 och 18.45? En väl avpassad tid så att deltagarna hinner till partiledartalet som hålls varje kväll klockan sju.
I rosévinsminglet simmar speciellt inbjudna. Det handlar om 2 500 personer som helst ska träffas och knyta sina trådar i Primes mingelträdgård på Strandgatan. Ewelina Tokarczyk hoppas på 300–500 deltagare varje dag.
Varför ska man gå dit?
– För att alla man behöver träffa är där. Ungdomspolitiker, ministrar, ambassadörer, kommunalpolitiker.
Utom all praktisk samordning av de femtio konsulternas arbete har Ewelina också uppdrag för sina egna kunder. Hon vill inte säga vilka de är. Inget mer än att de alla tillhör det privata näringslivet. Vi får inte vara med på något kundmöte.
Däremot kan Ewelina nämna en annan kund på Prime PR som gärna berättar om sin närvaro. Företaget heter Boston Power. Det är ett amerikanskt batteriföretag med rötter i Sverige som vill att Prime PR bevakar allt i Almedalen som på något sätt handlar om miljö, smarta elnät och framtidens elbilar. Företaget vill ha hjälp med att vara representerat på plats och få en tolkning av opinionsläget som det uttrycks i debatter och på seminarier. Boston Power är ett företag som samarbetar med Saab.
Ewelina Tokarczyk jobbar vanligen med mellan sju och tio kunder parallellt. Ibland under kortare tid, ibland i flera år. Fem av kunderna vill ha hjälp i Almedalen.
Vad gör du egentligen som lobbyist?
– Min roll är att vara guide, att vara en tolk mellan två mycket olika världar, näringslivet och politiken. Jag vet vad en riksdag kan fatta beslut om och vad den inte har inflytande över. Logiken är så olika i politik och näringsliv. Jag kan förmedla till skeptiska näringslivschefer att politiker är kloka människor. Och göra klart för dem att just den fråga de vill att politikern ska ta sig an kanske inte är den mest akuta på agendan. Politiker har mycket att tänka på och min kund från näringslivet måste förstå att politiker har andra perspektiv att ta hänsyn till än deras. För politiker kan det vara bra att jag är en lobbyist som varit politiker och som de vet har respekt för dem och som förstår hur de arbetar.
Det är ingen tvekan om att Ewelina Tokarczyk fortfarande är socialdemokrat. Vi träffas den dag då resultatet av Statistiska centralbyråns stora opinionsundersökning blir offentligt.
Siffrorna är mycket positiva för de rödgröna och hon gläds.
Kan du ha större inflytande i samhället som lobbyist än som politiker?
– Nej, så ser jag det inte. I första hand ska jag lösa min kunds problem och inte påverka samhället i allmänhet. Jag ska se till att min kunds perspektiv på en viss fråga förmedlas så tydligt som möjligt till den politiker som beslutar.
Finns det någon samhällsnytta med lobbyister?
– Ja, det finns en poäng med att politikerna nås av fler perspektiv än från sina medlemmar. De behöver kunskaper och infallsvinklar från andra än sina minskande medlemskadrer.
Varför lämnade du politiken?
– Jag lämnade politiken för att jag var så ung. Det var en enkel kalkyl. Jag ville ha ett yrke för att kunna lämna politiken om jag skulle tröttna. Är man inte överens en dag måste det finnas en utgång, ett dra-åt-helvete-konto.
Ewelina var fyra år när hon med sina föräldrar flyttade från Polen till Sverige och Göteborg. När hon var sexton år retades hon med en kompis för att han ägnade sig åt tråkig politik. De gjorde en överenskommelse om att hon skulle följa med på ett SSU-möte. Inget var som hon trodde. Snart satt hon på golvet i en lägenhet och drack te och hade långa diskussioner med intressanta människor. Hon var fast.
Några år senare var hon ett av Sveriges yngsta kommunalråd och ägnade sig på heltid åt det bästa hon visste: Göteborgs kultur- och ungdomsfrågor.