Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Livsstil

”Stor grupp män blir väldigt vilsna”

I februari kommer regeringens nya utredning ”Män och jämställdhet”. Den har bland annat tittat på jämställdhet, livskvalitet och synen på maskulinitet. Svend Dahl, statsvetare och författare, har lett utredningen.

– I Sverige har maskulinitet varit uppbyggd kring yrkesarbete, framför allt den manlige industriarbetaren, säger han. Men industrijobben blir allt färre och på många orter uppstår en stor grupp män som blir väldigt vilsna i det nya tjänstemannasamhället.

Människor som känner sig utanför det etablerade samhället tenderar att bete sig destruktivt. Som beslutsfattare måste man vara medveten om sprängkraften i de här strukturomvandlingarna, menar Svend Dahl.

Ett viktigt perspektiv på livskvalitet är hälsa. ”Riktiga män” biter ihop när det gäller fysisk och psykisk ohälsa och väntar länge med att söka vård.

– Att inte klaga ingår så att säga i mansrollen, men detta beteende gör att mäns vård kostar mer. Det är dyrare att behandla hjärtinfarkt än högt blodtryck.

Mäns hälsa, välbefinnande och livskvalitet skulle förmodligen kunna öka om de var mer omsorgsinriktade, tror Svend Dahl. Han menar att en omfördelning av föräldraförsäkringen är det kraftfullaste verktyget för ökad jämställdhet.

– Män skulle tillbringa mer tid med sina barn och i längden få bättre liv och hälsa. Kvinnor skulle vara borta mindre från arbetsmarknaden, få bättre löneutveckling och så vidare.

För trots att många par har ambitionen att leva jämställt så fungerar det inte i praktiken.

– Jag har själv sett hur ett sydkoreanskt filmteam gjorde ett reportage i Högalidsparken på Södermalm om föräldralediga svenska pappor. Men det är i själva verket en mycket lite grupp ur den välbeställda medelklassen som verkligen delar lika på föräldraledigheten. Män i övrigt tillbringar inte särskilt mycket tid med sina riktigt små barn.

Män skulle också tjäna på en omfördelning på arbetsmarknaden. Kvinnor har under decennier tagit positioner inom tidigare mansdominerade prestigeyrken. Men ännu har männen inte börjat söka sig till kvinnodominerade yrken.

– Med rätta har vi ägnat stor kraft år att få in kvinnor inom exempelvis teknik. Men vi har inte engagerat oss i att ge pojkar och män större valmöjligheter, att bryta de normer som gör att de inte vågar välja vårdyrken.

Det finns en tilltagande insikt om att män är lika goda omsorgsgivare som kvinnor. En grupp män som är med och förändrar synen på maskulinitet är invandrarmän som söker sig till vårdyrken.

Och för att klara sig i ett samhälle som är under omvandling har de män som inte är så fasta i sina identiteter, i sin syn på maskulinitet, klara fördelar.

– Om män blir mer omsorgsinriktade har de möjlighet till ett bättre liv. Om de hittar identiteter som inte enbart är kopplade till arbetslivet kommer mycket att vara vunnet. Det är ingen som tycker att alla människor ska bli likadana. Det handlar om att alla människor ska få samma livschanser.