Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Livsstil

Surrogatmödraskap het fråga på kvinnokonferens

I veckan berättade DN om surrogatmödraskap i USA, där det är tillåtet i vissa delstater och där frågan är mindre kontroversiell än i Sverige. Adrienne Black i Oregon har fött fem barn åt andra.
I veckan berättade DN om surrogatmödraskap i USA, där det är tillåtet i vissa delstater och där frågan är mindre kontroversiell än i Sverige. Adrienne Black i Oregon har fött fem barn åt andra. Foto: Jenny Nordlander

Innebär surrogatmödraskap alltid ett utnyttjande av kvinnans kropp? Eller kan det vara en kvinnas fria val, som bör vara tillåtet i Sverige om en prövning visar att kvinnan inte utnyttjas eller betalas? I helgen diskuteras frågan på kvinnokonferensen i Malmö.

I Sverige handlar debatten om surrogatmammor framför allt om huruvida det är möjligt att ha ett reglerat och så kallat altruistiskt surrogatmödraskap, utan vinstintresse och där kvinnor inte exploateras. Kommersiell surrogatverksamhet har få förespråkare. Regeringen har tillsatt en utredning som ska presenteras 2015.

I morgon, lördag, kommer frågan om surrogatmammor upp på den stora kvinnokonferensen ”Nordiskt forum” i Malmö. Det är kampanjen ”Feministiskt nej till surrogatmödraskap”, som drivs av bland andra Sveriges kvinnolobby, som ordnar en hearing på konferensen.

Kampanjen har gått ut med ett upprop där de motsätter sig alla former av surrogatmödraskap eftersom de menar att det alltid innebär ett utnyttjande av kvinnans kropp. Oavsett hur verksamheten regleras innebär det en syn på barn som varor och kvinnor som behållare, skriver de i uppropet.

–  Det är bara att konstatera att det inte går att ha surrogatmödraskap utan att det blir en form av handel, säger Gertrud Åström, ordförande för Sveriges kvinnolobby som är en ideell paraplyorganisation för svensk kvinnorörelse.

– Det handlar om att öppna för att kvinnors livmödrar blir en vara. Det är en feministisk fråga, kvinnors kroppar är inte till för andra.

Bakom kampanjen står också till exempel Kvinnliga läkares förening, Gröna kvinnor och Ung vänster. Uppropet har många kända undertecknare, som litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström, vänsterpariledaren Jonas Sjöstedt, författarna Nina Björk och Kajsa Ekis Ekman – den senare kom 2010 med boken ”Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan” som då satte fart på debatten.

Diskussionen blossade upp ordentligt i februari förra året, när Statens medicinsk-etiska råd kom med rapporten ”Assisterad befruktning – etiska aspekter”. Där menar de att altruistiskt surrogatmödraskap kan vara en etiskt godtagbar metod för att hjälpa ofrivilligt barnlösa. Men det ska ske under vissa förutsättningar: Det bör finnas en nära relation, ”oftast nära släktskap”, mellan surrogatmamman och föräldrarna. Och både surrogatmamman och de blivande föräldrarna ska genomgå en lämplighetsprövning och få råd och stöd, bland annat för att skydda surrogatmamman mot påtryckningar, tycker rådet.

– Altruistiskt låter ju lite fint, säger Gertrud Åström. Men det hjälper inte, det här strider mot den grundläggande idén om att människan är osäljbar. Det där är bara en konstruktion, det blir samma sak – det skrivs kontrakt där det ingår att kvinnan ska lämna ifrån sig en ”produkt”. Det blir en transaktion.

”Feministiskt nej till surrogatmödraskap” tar också upp den internationella surrogatindustrin som omsätter stora summor, och att det i praktiken är omöjligt att kontrollera att surrogatmamman faktiskt inte tar emot någon form av ersättning eller utsätts för påtryckningar eller maktmedel.

RFSL, riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, tillhör dem som säger ja till förslaget om altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige.

Liksom medicinsk-etiska rådet lyfter de fram att kvinnor har rätt att bestämma över sin egen kropp.

– Att alla individer ska ha den rätten är en viktig princip för oss, säger förbundsordförande Ulrika Westerlund.

– Men det här är en komplex fråga, och det viktigaste är att skydda både kvinnornas och barnens intressen genom olika villkor. Vi tror att det går, bland annat utifrån erfarenheter från Finland av altruistiskt surrogatmödraskap där inblandade parter har tyckt att det har fungerat bra.

RFSL betonar att man så långt som möjligt måste säkerställa att kvinnor inte väljer att bli surrogatmammor på grund av dålig ekonomi eller påtryckningar, och att blivande surrogatmammor och föräldrar är välinformerade om vad det innebär. Surrogatmammor ska också ha möjlighet att ångra sig och göra abort, eller välja att behålla barnet. Barnen ska ha rätt till information om sitt ursprung.

– Det är viktigt med en individuell prövning och bedömning från fall till fall, säger Ulrika Westerlund. Det är också viktigt att de inblandade pratar igenom allt i förväg och diskuterar noga, man kan exempelvis bestämma hur och om surrogatmamman ska ha kontakt med föräldrarna och barnet.

Både RFSL och Sveriges kvinnolobby står för feminism. Vad är det som gör att ni ser så olika på frågan?

– Som jag tolkar det är den största skillnaden att vi tycker att sammanhanget spelar roll. Det finns absolut ett jätteproblem med surrogatmödraskap på vissa platser i världen, där kvinnors rättigheter inte respekteras, säger Ulrika Westerlund.

– Men vi tror inte att surrogatmödraskap är ett val som aldrig kan göras fritt. Vi tror att det är möjligt att göra det, precis som med många andra val som man gör när det gäller den egna kroppen.

Fakta. Surrogatmödraskap

Frågan om surrogatmödraskap splittrar riksdagspartierna. Hittills är centern det enda riksdagspartiet som har sagt ja.

Statens medicinsk-etiska råd som kommit med en rapport är heller inte enigt, men majoriteten där förordar att altruistiskt surrogatmödraskap blir möjligt i Sverige.

I Sverige finns mer än 100 barn som kommit till genom surrogatmödraskap. Det är inte förbjudet att anlita en surrogatmamma i ett annat land, men det kan uppstå juridiska problem eftersom kvinnan som föder barnet enligt svensk lag är mamma och vårdnadshavare.

Surrogatmödraskap i olika former är i dag tillåtet i 12 av 27 EU-länder, däribland Belgien, Storbritannien, Grekland och Nederländerna.

Kvinnokonferensen ”Nordiskt forum” arrangeras av kvinnoorganisationer i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och pågår den 12–15 juni.