00-talet blev klimatkrisens, platt-tevens och kriget mot terrorismens decennium. Och upphovsrättens. Mångas förhoppning var nog att fred skulle slutas mellan pirater och rättighetshavare, eller att den illegala fildelningen åtminstone skulle minska. Riktigt så blev det inte. DN.se tar dig genom några av decenniets viktigaste punkter på området.
Bittorrent-protokollet skapas 2001 av Bram Cohen och slår i princip ut traditionella peer-to-peer-lösningar som vid tiden klappjagades av rättighetshavare. Med detta flerklientbaserade protokoll underlättades och stabiliserades filöverföringar. Det behövdes inte längre stora kvantiteter för att kvalificera in sig i diverse fildelningsnätverk. I och med bittorrent (och underlättande bredbandsutbyggnader efter politiska beslut) blev upp- och nedladdning av upphovsskyddad film och musik gemene mans och kvinnas fritidssysselsättning under 00-talet. Bram Cohen själv har tagit avstånd från det illegala användandet.
The Pirate Bay grundas 2003 av svenska datorentusiaster med koppling till Piratbyrån. Det skulle så småningom bli världens ledande fildelningstjänst och den tydligaste symbolen för illegal piratverksamhet. Under 2009 har mycket hänt kring sajten. Vid sidan av ett misslyckat förvärv av The Pirate Bays adress och senare en borttagen teknisk komponent bakom sajten har den allra största uppmärksamheten ägnats det faktum att fyra män som åtminstone tidigare stått bakom sajten fällts i tingsrätten för medhjälp till upphovsrättsbrott och dömts till ett års fängelse och 30 miljoner kronors skadestånd. Under 2010 utspelas nästa kapitel i rättsfallet, om inte hovrättsförhandlingarna skjuts fram ännu längre…
Den 1 juli 2005 uppdaterades den svenska upphovsrättslagen. Bland annat utvidgades den så kallade kassettersättningen till att gälla digitala portabla lagringsenheter som mp3-spelare, dvd-skivor och så vidare. Dessutom förbjöds dekrypteringsverktyg och nedladdning av skyddat material även för privat bruk. På flera andra håll i världen ägde liknande juridiska skärpningar rum, både tidigare och särskilt senare. I Sverige märks tydligast ipred-lagen från 2009 som grundar sig i ett fem år gammalt EU-direktiv.
Magnetlänkning, en standard som utvecklades redan 2002, men som blivit allt populärare på senare tid. Vanligtvis pekar en länk mot ett visst innehåll, men magnetlänkar baseras på innehållets meta-data varför länken bara behöver ett namn, en så kallad hashtag i stället för en lång och krånglig filbeskrivning. Många tjänster stöder magnetlänkar och de kan användas för mycket, men det har handlat mycket om bittorrent. De två giganterna på området, Mininova och The Pirate Bay, har på senare tid introducerat magnetlänkar. Man behöver inte längre ladda ned en torrent innan man börjar ladda hem det önskade materialet och därför är man inte längre beroende av att den så kallade trackern ska vara öppen. Korta och begripliga länkar kan det bli också, perfekt för en copy-pastande twitter-generation.
Mininova beslutar att bli "lagliga" hösten 2009. Till skillnad från de flesta andra konkurrenterna/kollegerna drivs Mininova som ett regelrätt företag varför man såg sig nödgad till detta. Beslutet kom efter flera och långa duster med upphovsrättsindustrin som hävdar detta som en stor seger och måste ses som sådan. En av de största sedan fallet Napster som inledde decenniet. Och något av en rättighetshavarnas krona på verket under en höst med flera juridiska framgångar för dem, såväl i Sverige som utomlands. Men att "piraterna" alltid ligger steget före och att kampen på det sättet är delvis lönlös förblir antagligen en sanning långt in på nästa decennium också.
Bubblare:
Svenska Piratpartiet kommer in i EU-parlamentet. Visserligen bidrog nog människors rädsla för "Bodströmsamhället" till valframgången, men under de få åren som partiet funnits har en stor och aktiv väljarbas grundats i kölvattnet av upphovsrättsdebatten.
Frågan om lagliga alternativ till den illegala nedladdningen har följt piratdebatten genom hela decenniet. Frågor om teknik, rättigheter och finansiering har försenat utvecklingen till mindre nogräknade tjänsters fördel, och först på senare år kan man säga att det legala tjänsteutbudet börjat bli konkurrenskraftigt. Då handlar det framför allt om musik och kanske särskilt om strömningstjänsten Spotify. På filmsidan har motsvarigheten Voddler lanserats. I slutet av januari har tjänsten 800 filmer att välja på, men frågan är om det tempot räcker mot både lagliga och olagliga konkurrenter. Bland lagliga alternativ för litteraturen är sökmotorjätten Googles gigantiska projekt Google Books det mest uppmärksammade. Men där pågår fortfarande förhandlingar.