På ett gruppfoto med partiledarna poserar Socialdemokraternas Mona Sahlin med en hallonröd handväska från det franska modehuset Louis Vuitton. Prislapp: cirka 6.000 kronor. Väskan ska hon ha fått av en väninna i 50-års present för tre år sedan.

Genast är debatten igång. Det twittras och bloggas i två läger. Antingen kritiseras partiledaren för oförsvarlig lyxkonsumtion eller också försvaras rätten att klä sig som man vill.

I detta fall tillkommer aspekten att Mona Sahlin företräder Sveriges största arbetareparti.

"Inte okej" säger statsvetaren Jenny Madestam till Expressen.

"En person som Carl Bildt kunde gå omkring i sina oljerockar från Barbour på Karlavägen. Men det skulle inte förekomma bland socialdemokratiska ledare", säger statsvetaren Jenny Madestam.

Aftonbladet inrikespolitiska kommentator Lena Mellin tycker inte att väskvalet var särskilt smart med tanke på att ett vårdbiträde inom äldreomsorgen tjänar 11.500 kronor i månaden efter skatt.

"Ingen missunnar Mona Sahlin en snygg väska. Men det är inte särskilt smart, kanske till och med dumt, att göra ökade klyftor till en huvudfråga och samtidigt bära en handväska från ett av världens lyxigaste varumärken." skriver hon.

Vänsterdebattören Katrine Kielos försvarar Mona Sahlins väskval i Aftonbladet.

"Låt Mona ha sin väska. Hon får lägga sina pengar på vad hon vill och det är ingen nyhet att hon är höginkomsttagare."

Kielos känner igen debatten som en del i ett traditionellt skuldbeläggande av kvinnors konsumtion och hon liknar kritikerna vid det iranska hårdföra väktarrådet.

Tidigare väskdebatter:

I samband med att Sisela Lindbloms bok "De skamlösa" släpptes 2007 startades en omfattande debatt om lyxkonsumtion där handväskan stod i fokus. Närmare bestämt en handväska för 70.000 kronor som journalisten Susanne Ljung påstods ha köpt.

Nästa gång stod prinsessan Viktorias handväska i fokus. Hon gick omkring med en väska av märket Hermès som beräknas kosta 60.000-120.000 kronor.