Svarta listan, svarta lådan, svart humor och svart hål. Svart som synden och svart som natten. Färgen som saknar frånvaro av andra färger är lika laddad med symbolik som den är tvetydig: representanten för döden, ondskan och tomrummet står samtidigt för elegans, formalitet och stilfullhet. En paradoxens färg som signalerar neutralitet på samma gång som den är ett tydligt statement.

– Eftersom svart knappt reflekterar något ljus har färgen en förmåga att sluka allt i sin omgivning. Men samtidigt som den är dominerande och tar stor plats kan den också fungera nedtonande. Ett exempel är galleristen som väljer svarta kläder för att inte ta fokus från tavlorna han visar. Svart är en kontrasternas färg, å ena sidan död och sorg, å andra sidan fest och smoking, säger Per Nimér, designchef på färgtillverkaren Akzo Nobel.

Färgers påverkan på våra sinnen har det spekulerats om i årtusenden. Redan under antiken kopplades starka färger till välstånd och under 1700-talet utvecklade författaren Goethe en egen färglära. Även om färgupplevelsen ligger i betraktarens öga och alltså är subjektiv kan man koppla vissa generella värden till vissa färger. På ett psykologiskt plan sägs svart ha en kontrollerande och dämpande effekt.

– Svart är distanserat och bjuder inte på sig själv, det är en färg som förknippas med natt och osynlighet. Kyrkan och makten har länge använt svart som en symbol, precis som bödlar och begravningar, säger Karl Rydberg, psykolog och arkitekt med ett särskilt intresse för färg.

Den uråldriga kopplingen mellan­ svart och död härrör troligen ur färgens egenskap som motsatsen till det ljusa – ljuset är ju villkoret för liv och utan det kan inget leva.

Trots att forskare har pekat på att svart ofta kopplas till negativa värden – inte minst i västvärlden – bör det betonas att synen på färgen varierar i olika kulturer. I en del av Indien exempelvis, ses svart som en symbol för det allra vackraste.

Ur ett modehistoriskt perspektiv kan den svarta färgen ses som en mätare för samhällsutvecklingen under 1900-talet. Fram till att för hundra år sedan ha varit en färg förknippad med sorg, fattigdom och anonymitet, blev den under det föränderliga 20-talet en symbol för utveckling och kvinnlig frigörelse – något som inkarneras i modeskaparen Coco Chanels lilla svarta klänning. Till skillnad från de otympliga korsetterade långklänningarna i dyrbara material som dittills varit på modet var 20-talets knäkorta raka fodral okonventionellt och smart. Ett tidsmedvetet plagg för en ny kvinna med rösträtt, självtillit och chans till yrkesutbildning.

Den lilla svarta blev en tidlös klassiker och betraktas än i dag som ett nyckelplagg i en komplett garderob.

– För första gången i historien fick kvinnan visa sina bara armar och ben offentligt, ett sensationellt uttryck för frigjordhet och annalkande jämlikhet. En liten svart klänning var i sammanhanget inte bara demokratiskt, den framhävde äntligen kvinnans personlighet. Ett svart plagg distraherar inte utan framhäver sin bärares karaktär, säger Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare till boken ”Svart som: Idéer och tankar kring svarta kläder”.

Med åren kom svart att bli en allt populärare färg i vardaglig klädsel, men det var inte förrän på 1980-talet som den fick sitt stora genombrott som en sofistikerad och smart färg som stod för intellekt snarare än fåfänga. Svart blev inte bara signaturfärgen för konstnärer, gallerister och modeskapare, den syntes också på rockartister och i goth- och fetisch-kretsar. I subkulturer som de två sistnämnda har den svarta färgen ofta fått symbolisera det avvikande, utmanande och lite farliga. Som exempel kan ”the bandana code” nämnas, ett fenomen som föddes i den amerikanska gaykulturen under 1970-talet. Att bära en synlig svart scarf i bakfickan skulle enligt kodsystemet signalera en sadomasochistisk läggning hos bäraren i fråga.

Precis som att det svarta används för att förstärka en läggning, identitet eller grupptillhörighet, färgsätter den ofta en utmärkande detalj som inte går obemärkt förbi. Ett nämnvärt exempel är de rubriker fotbollsproffset Cristiano Ronaldo gav upphov till när han visade sina tio svartmålade tånaglar på badstranden häromåret. Att låta det svarta nagellacket –som för övrigt fick sitt stora genombrott i modevärden när Chanel lanserade nyansen ”Black Satin” för några år sedan – bli ett personligt uttryck har fler än Ronaldo gjort till sin grej.

Ekonomiprofessorn Micael Dahlén började måla sina naglar svarta för fyra år sedan, en markör för tiden då han steg in i vuxenvärlden och vågade stå för sig själv fullt ut.

– Av flera anledningar insåg jag att livet är för skört för att gömma sig och för att inte vara sann mot sig själv. Svarta naglar får mig att tänka på punk, kompromisslöshet och livsbejakare som Lady Gaga. Prince och Gene Simmons i Kiss. Mina naglar blir som små sköldar mot en annars ganska hård värld. Kanske är naglarna även ett sätt att förlika mig med att alla stunder i livet inte är så ljusa, säger Micael Dahlén.

Ser man på svart färg i inredningssammanhang har den ökat i popularitet på senare år. Förutom rapporter som gör gällande att svart är den hetaste köksfärgen för tillfället, menar Per Nimér att färgen är den absolut trendigaste när det kommer till husfasader och väggar.

– Trä eller puts kvittar, moderna hus utan dekorationer som är målade svarta är helrätt just nu. På en fondvägg inomhus fungerar svart utmärkt, färgen skapar uppmärksamhet och drar blicken till sig.

Men i ett land som Sverige – där vi lever i ett mörker flera månader om året – blir det inte lite väl dystert med svarta husfasader och väggar?

– Även om svart ger sken av tyngd, visar det också på stabilitet, lugn och harmoni. Värden som uppskattas i oroliga tider av terroristhot och sviktande ekonomi. Dessutom målar man ju sällan ett helt rum i svart utan varvar det med ljusare färger. Vitt som kontrast till svart gör det vita ännu vitare. På det sättet kan svart användas för att lyfta fram det ljusa, säger Per Nimér.

Svart är även en tacksam färg att klä sig i. Inte minst i en samtid där vi ständigt är mobila och vill maxa dygnets 24 timmar.

– Den svarta dräkten eller kostym­en funkar lika bra på jobbet som på middagen efter jobbet. Dessutom är svarta plagg tacksamma att resa i. Det syns inte om de blir lite skrynkliga eller om du får någon liten fläck, säger Tonie Lewenhaupt.

Förutom den praktiska aspekten anser hon att svarta plagg signalerar kvalitet och ett slags antikommers. I stället för att köpa flera färgglada lågprisplagg satsar den medvetne konsumenten på färre och bättre plagg som passar överallt.

– En svart kavaj är betydligt mer lättburen än en rosa eller gul.

Från att ha varit en symbol för fattigdom och sorg är svart i dag en accepterad färg som känns berättigad i alla sammanhang. Numera är svart snarare ett uttryck för elegans – det finns till och med brudar som bär svart på sitt bröllop,

– Den enda gången folk tycker det är jobbigt att klä sig i svart nu för tiden är vid begravningar. De bär svart till vardags men när de ska ha på sig det för att någon har dött blir färgen plötsligt för laddad. På hundra år har innebörden av svart klädsel ändrats radikalt, säger Tonie Lewenhaupt.