Hälsan hänger numera på armen. Alltså, du behöver inte biffa upp dina Karl-Alfred-biceps för att må bra, hälsan hänger bokstavligen på armen. Flera nya typer av armband har just funnit sin väg till marknaden med uppgift att mäta användarens fysiska prestationer, sömnmönster eller näringsintag.

Stegmätaren från framtiden, kan man tänka, med parentesen att vi faktiskt befinner oss just där nu. ”Up by Jawbone”, heter ett sådant armband, som är vattentåligt och kan vara en följeslagare dygnet runt. Alla värden som registreras kan man enkelt tanka in i sin Iphone och få ett direkt facit på hur man mår. ”Replay” är ett annat armband, från företaget Switch2Health, som också det registrerar fysisk aktivitet och ger poäng baserat på hur mycket man rör på sig.

I februari lanserar sportföretaget Nike ett eget armband – Nike+ Fuelband, som liksom sina konkurrenter ska mäta användarens aktivitet. Dessa nya verktyg, tillsammans med appar och sajter där man enkelt kan dela med sig av sina resultat och prestationer, öppnar upp för nya träningsmönster.

Bo Carlsson, professor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola har forskat i ”framtidens idrott”, däribland teknologins betydelse för idrottens utveckling. Enligt honom har idrottsutövare blivit otrogna.

– Kampen om motionärer är intensiv och den nya tekniken ger kommersiella aktörer möjlighet att driva oss framåt i andra former än vi tänkt innan, säger Bo Carlsson och fortsätter:

– Vi är inte trogna en idrott längre, som det var förr. Det blir flyktiga relationer med olika sporter, föreningsidrotten får mindre betydelse när vi i dag har sådana möjligheter att snabbt ändra våra vanor.

Även relationen till nya idrottsredskap, så som de aktuella armbanden, tror Bo Carlsson blir flyktig.

– Det är problemet med dessa konsumtionsvaror, vi är benägna att ständigt testa nya. Men fördelen är att det öppnar upp för alla att bli mer aktiva, även på landsbygden, och vi kommer se att Riksidrottsförbundets monopol på idrottsutövande försvinner.

Hur påverkar det människors relation till träning, när man klarar sig med en följeslagare runt armen?

– För hälsans skull ser jag inga problem med att man tränar mer individuellt, vi finner andra föreningsformer och vi integreras i många nätverk – så som dem på nätet – men masshysterin kring att äga alla dessa nya apparater kan bli ett problem. Tar man bara ansvar för sin hälsa om man har ett armband? undrar Bo Carlsson. Han medger ändå att han ser betydligt fler fördelar med en apparat än exempelvis en personlig tränare.

– Med de verktygen har man själv koll på sin hälsa. När man i stället lägger över ansvaret på någon annan, som folk tycks göra med personliga tränare, blir det som att omyndigförklara sig själv.