Att Göteborg inte är först med det senaste brukar det skojas om – inte minst bland trendängsliga stockholmare. Men på det området verkar till och med killar med koll nu vara beredda att byta åsikt.
– Jag har faktiskt ändrat min uppfattning när det gäller Göteborg. Visst, de röda upprullade Jacques Cousteau-luvorna på tatuerade indieskägg ser exakt likadana ut vid Strömmingsluckan som på Nytorget, men hipsterkonformismen är inte lika extrem bland göteborgarna. De har en sympatisk grundtrygghet och inte samma blickar som flackar på andra för att vara rätt, säger Andres Lokko i dag. Han hänger numera i Göteborg frekvent eftersom hans dotter bor där.
Att kartlägga skillnader i trendkänslighet städer emellan är svårt, menar Lukas Smas, lektor i kulturgeografi. Tendenser kan variera mer inom en stad än mellan olika städer. Stadens historia spelar roll.
– Även om Göteborg ofta benämns som arbetarstad med hamn och Stockholm som tjänstemannastad bör det poängteras att hela det svenska samhället förändrats från industri- till kunskapssamhälle. Kommunikationsteknologin har ändrat förutsättningarna för trendkänslighet. En ytterligare aspekt är klassaspekten. Trender handlar ju mycket om att särskilja sig inom den egna klassen eller staden och gentemot andra städer och klasser, säger Lukas Smas.
Den avantgardistiska trendkänsla – inte sällan återfunnen i storstädernas ”hippare” delar – som sägs ge upphov till nya strömningar och uttryck kan också bli ett hinder i den kreativa utvecklingen. En ständig oro över vad som är på och av tar energi som skulle kunna läggas på kreativitet i stället.
– Medan stockholmare ska ha exakt rätt kök just nu, rätt barnvagn, självklart senaste kollektionen, är göteborgare i högre utsträckning kreativa. De mixar mer. Vågar mer, säger Frida Boisen som är göteborgare, Stockholmsbo och chefredaktör för tidningen GT.
– Visst finns en sanning i att Göteborg är efter Stockholm när det gäller trender. Det kan säkert bero på att Göteborg har ett visst mindervärdeskomplex gentemot Stockholm. Precis som att Stockholm har ett mindervärdeskomplex mot vissa andra storstäder. Göteborg sneglar på Stockholm och Stockholm sneglar på New York, säger göteborgaren Joakim Levin.
Han är entreprenör bakom jeanssuccén Nudie och initiativtagare till den rockklubb som öppnar i gamla Pusterviksteatern i Göteborg på fredag.
– Göteborgarna saknar stockholmarnas coolness, de satsar på det de tycker är kul i stället för trendigt. Och att syssla med något för att man verkligen gillar det och inte för att det är rätt, skapar en trygghet i projektet. Vilket i sin tur ofta genererar bra resultat, säger Joakim Levin.
Som entreprenör tror han dessutom att det är lättare att driva igenom projekt i en mindre stad som Göteborg. Mindre konkurrens och fler lediga lokaler gör det lättare för småföretagare att komma i gång och ger dem mod att testa nya idéer i praktiken.
Joakim Levin tror att det här kan vara en anledning till att Göteborgs musikscen alltid varit så stor. Kanske har Broder Daniel, Tough Alliance och Joel Alme sin stad att tacka för sina framgångar.
– Göteborg har väldigt bra musikscen. Men det är bara vissa saker som funkar i Göteborg. Jag vet inte om Håkan Hellström och Soundtrack of Our Lives hade slagit på samma sätt om de var från Stockholm. Göteborgsmusiker har en annan framtoning. Deras naiva, nästan nördiga, omfamnade av musiken saknas i Stockholm, säger Joakim Levin.
Om Göteborg ligger i framkant när det gäller musik, hur står det då till med modet? Är snacket om Acqua Limone-tröjan bara ett drygt Stockholmsskämt – eller har göteborgare mindre modekoll?
Designern Rasmus Wingårdh, göteborgare som nu bor i Stockholm, tycker att huvudstaden är mer av modestad än Göteborg. Att stora delar av modebranschen och många ”early adopters”, tidiga anhängare av trender, finns i huvudstaden tror han för med sig viss trendkänslighet – men också en press.
– Jag går på många modeevents och ser betydligt fler trendängsliga människor i Stockholm än i Göteborg. Göteborgarna är inte lika rädda för att göra fel, men Gud förbjude om trendstockholmaren skulle ta på sig fel jeans. Stockholmaren är möjligtvis mer trendkänslig, men också betydligt mer ängslig, säger Rasmus Wingårdh.
Det ser helt klart annorlunda ut på matsidan. För att i grunden vara en arbetarstad har Göteborg oväntat många stjärnkrogar. Sjömagasinet, 28+ och Thörnströms kök är rikskända utflyktsmål för matälskare. Att Göteborg är en hamn- och fiskestad märks i utbudet, tycker matskribenten Alice Brax.
– I Stockholm serveras fisken sällan varken lika färsk eller bra som i Göteborg. En annan fördel är att restaurangpriserna är betydligt lägre i den sistnämnda staden. Varmrätten på en stjärnkrog i Göteborg motsvarar vad en kvarterskrog på Södermalm i Stockholm tar för sin grillade ryggbiff.
Förutom att många anser att Göteborgsrestauranger ger betydligt bättre service än sina kolleger i huvudstaden tycker Alice Brax att Göteborg slår Stockholm när det kommer till vissa mattrender.
– Ett exempel är att närheten till den halländska grönsaksgrossisten Ugglarp märks på stans finkrogar, precis som i Stockholm har alla Ugglarps roliga små örter i sina maträtter. Senast åt jag ostronsmakande ostronört på Kock & Vin. Fantastisk!
Globaliseringen, informationsrevolutionen och internet har krympt skillnaderna – och troligen också rivaliteten – mellan Göteborg och Stockholm. I dag uppstår trender parallellt med varandra och liknande subkulturer kan verka på helt olika platser av världen. Att restaurangaktören Stureplansgruppen börjat etablera verksamhet i Göteborg säger en del om läget: Stockholmsstekigt uteliv går tydligen hem på västkusten också.
– Med tanke på att alla kan köpa kläder på webben kan folk se likadana ut i New York, Berlin, Stockholm, och ja, även i Göteborg, säger Rasmus Wingårdh men tillägger att städernas storleksskillnad fortfarande har betydelse.
– Stockholm är en liten storstad och Göteborg en stor småstad. Medan storstäder har en helt annan anonymitet, tenderar småstäder att vara mer homogena. Att alla hänger med varandra i Göteborg kan vara en förklaring till den ”Göteborgsstil” som det pratats om. Det fanns en tid när alla modemärken skickade sina randiga tröjor till Göteborg för att de sålde så bra där. Går man tillbaka till nittiotalet, då butiken Solo regerade i staden, var Göteborgsstilen synonym med varumärken som Replay, Diesel, Acqua Limone, Chipie och Chevignon.
Oavsett hur denna Göteborgsstil sett ut under åren – gränsen mellan det som är nördigt provinsiellt och dynamiskt, smalt och coolt är hårfin. Det tror Joakim Levin.
– Det har börjat växa fram en Göteborgssjäl som handlar om något nytt och eget. När Göteborg slutar snegla på Stockholm och vågar vara Göteborg blir det ofta väldigt bra. Ett exempel är Göteborgskillarna bakom tidningarna Offside och Filter, de gör verkligen något som ”alla” sagt inte fungerar med seriös, berättande och smal journalistik. Reklambyrån Forsman & Bodenfors är ett annat lyckat exempel på göteborgare som gått sin egen väg, säger Joakim Levin.
Frida Boisen på GT håller med:
– Jag upplever att mycket har hänt de senaste tio åren. Från att göteborgare låste sig vid att känna sig som lillebror till Stockholm och på så sätt blev ängsliga, känns det i dag som att göteborgarna i dag är kreativa och positiva på ett annat sätt. Bara härom dagen blev ett belysningsteknikföretag i Göteborg utsett till årets hetaste företag på tidningen Ny tekniks gala i Stockholm.
Den ”göteborgisering” som sägs ha drabbat Hornstull i Stockholm efter att nyöppnade krogar fått fyndiga namn som Bistro Barbro (bar under Liljeholmsbron) och urgöteborgare (som Marcus Birro) flyttar dit säger en del om förhållandet städerna emellan. När lokaltidningen Södermalmsnytt kallar Stockholms absolutaste hipsterkvarter Götermalm kan man fråga sig vem som egentligen är lillebror och storebror av de två städerna.