Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Livsstil

Våga uppfostra dina barn

Foto: Nicklas Thegerström

Dagens mammor och pappor är enligt psykiatern och sexbarnspappan David Eberhard mer kompisar än auktoriteter i sina barns liv. I sin nya bok uppmuntrar han såväl småbarns- som tonårsföräldrar att våga vara föräldrar – och inget annat.

Föräldrar vill skydda sina barn, från såväl faror som ansträngningar och motgångar. Många vill i sin iver till och med sopa banan helt ren åt barnen. Uttrycket curlingförälder myntades av den danske psykologen Bent Hougard 2004. Det har genererat spaltkilometer i tidningarna, många debatter och till och med blivit ett skällsord.

Ändå fortsätter vi enligt psykiatern David Eberhard, chefläkare, Prima Vuxenpsykiatri, obekymrat att curla.

– Jag kan bara se att det eskalerar. Ett skäl är att vi, tvärtemot vad alla säger, har mer tid i dag. Då är det naturligt att det blir mer fokus på barnen, det är det fundamentalt mänskliga. Ett annat är att ju bättre och tryggare man har haft det, desto mer trygghet vill man ge sina barn, säger han.

David Eberhards nya bok ”Hur barnen tog makten” handlar om barnuppfostran och blev en internationell nyhet i veckan. ”Svensk uppfostran har skapat en nation av snorungar” löd till exempel rubriken i brittiska The Telegraph. Boken uppmärksammades också i Kina, Malaysia, Ecuador och Brasilien. Sverige anses ofta vara ett föregångsland och enligt David Eberhard används hans bok nu av vissa som ett varnande exempel.

David Eberhard menar att föräldrar gör sina barn en björntjänst genom att ständigt skydda dem. Skillnaden mellan högt uppskruvade förväntningar och krav på ett sorgfritt liv och hur verkligheten ser ut är stor. De unga får orealistiska förväntningar på tillvaron.

Kombinationen av att varken föräldrar eller skola ställer krav blir ödesdiger. Det leder till att många unga mår dåligt och i högre utsträckning än tidigare generationer söker psykiatrisk hjälp.

– Särskilt pojkarna, som på högstadiet ligger två år efter i mognad, är dåligt rustade för verkligheten, säger han.

Statistiken talar sitt tydliga språk. I studier av lycka och olycka är svenska 11-åringar näst lyckligast i världen, vid 13 år har lyckan minskat och vid 15 år är de minst lyckliga i världen.

I sin bok skildrar David Eberhard också hur lite föräldrarna faktiskt påverkar barnens personlighet. I stället betonar han, med stöd av forskningen, omgivningens betydelse. Inte minst kamraternas.

– Uppväxtmiljön i familjen spelar en marginell roll för personlighetsdragen. Man påverkas mer av gruppen man är i än av föräldrarna, säger han.

Anknytningsteorin fick stort genomslag i Sverige på 1990-talet. Den går ut på att barnen är förprogrammerade att knyta an till sina föräldrar och att den processen är avgörande för relationerna senare i livet.

– Anknytningsteorin är den moderna bibeln. Om vi inte sköter oss så kommer barnen inte att må bra. Det ger dåligt självförtroende. Men barn är inte så sköra som många tror. Det går ju bra för de flesta.

Rädslan är enligt honom ett av de största problemen med dagens föräldraskap. Till exempel skräcken att det ska hända barnet något, eller för att göra något fel. Därför förlitar vi oss på experter.

Men är du då inte själv en expert?
– Man behöver inte lyssna på mig heller. Men jag tar in andra experter, till exempel hjärnforskare och inte bara allmänna barnuppfostringsexperter. Jag vill ge auktoriteten tillbaka till föräldrarna.

Han efterlyser lite vanlig hederlig uppfostran, att man lär sina barn de sociala koderna. Då klarar de sig så mycket bättre i livet.

– De får inte bete sig hur som helst. I min bekantskapskrets sitter allas barn med vid middagsbordet, avbryter och ska ha svar omedelbart, säger han.

Även David Eberhard påverkas av tidsandan. Efter att ha gett sitt barn en tillsägelse kan han drabbas av akuta samvetskval och vilja trösta.

– Som förälder måste man stå ut med att ha gett tillsägelsen. Att inte ställa krav är inte samma sak som att vara snäll.

Han ser ännu inget slut på det utbredda curlandet, men spår en förändring i framtiden.

– De flesta av dagens barn kommer trots allt att hantera det här – och sedan uppfostra sina egna barn strängare.

David Eberhards uppmuntran till vilsna föräldrar
Gör ditt bästa – i de flesta fall räcker det.
Var inte rädd för att göra fel.
Tänk på att du är förälder – inte kompis.
Ge inte barnet orealistiska förväntningar.
Försök inte skydda barnet från allt.
Stå ut med att ge tillsägelser.
Tänk på att barnet klarar mer än du tror.
Ägna mer tid åt din partner, ät till exempel middag ihop utan barn ibland.
Våga ge tillrättavisningar.
Uppfostra. Lär ditt barn hälsa, titta i ögonen och tack för maten.

Fakta: David Eberhard

Ålder: 47 år.
Bor: Stockholm.
Familj: Gift. Sex barn mellan 9 månader och 17 år från tre olika förhållanden.
Gör: Chefläkare Prima Vuxenpsykiatri, Danderyds sjukhus. Författare.
Aktuell: Med barnuppfostringsboken ”Hur barnen tog makten” (Bladh by Bladh).