Här har du receptet som räcker till 1 flaska ”vin”:
64 cl vatten
8 cl ren alkohol
2 tsk strösocker
4 droppar röd karamellfärg
1 tsk flytande glycerol (finns på apoteken)
1 påse samarin
1 trollstav
Häll vattnet i en rengjord, ofärgad vinflaska. Fortsätt med ytterligare 8 cl vatten som ska symbolisera alkoholen (häll det vattnet från en tom vodkaflaska, så ser det mer spännande ut). Strösocker får symbolisera sötman i vinet och några droppar röd karamellfärg ger dig en roséliknande vätska. Fortsätt med glycerol som ger vinet fyllighet. Avsluta försiktigt med samarin (som faktiskt innehåller vin- och citronsyra, två av vinets naturliga ingredienser) och förklara att det är denna sista procent som rymmer vinets hela själ. Det är denna ynka del som ger den jästa druvmusten dess smak och karaktär, mer än alkoholen.
Nu tar själva vinprovningen vid. Denna gång väljer vi fyra vita viner med olika söthetsgrad med målet att förstå att smakupplevelsen i mycket handlar om en balansgång mellan sötma och syra. Samtidigt för vi in eken i vintillverkningen genom att smaka två jämförbara viner, med och utan fatlagring. Vill du fylla på med fler viner, för att få ett ännu bättre jämförelseunderlag, så går det naturligtvis bra att välja mer än ett smakprov av varje kategori här nedan.
Ladda ner protokollet. Häll upp vinerna från vänster till höger, som du skriver och inte som man serverar vin vid en middagsbjudning.
Prova vinerna ”blint” (rulla in flaskorna i metallfolie) och individuellt i samma ordning som nedan. Titta, lukta, smaka och skriv ner dina intryck på testprotokollen. Prova individuellt och under tystnad, men fundera inte för mycket. Det första intrycket är ofta det rätta.
Diskutera sedan vinerna tillsammans och jämför med beskrivningen. Missa inte sammanfattningen som egentligen är det viktigaste: tycker du vinet är gott, vad kostar det och vad tycker du själv det är värt?
Spara bröd, ost och allt annat tilltugg tills ni är klara med protokollen, för att inte förvilla smakerna. Då får gärna festen fortsätta.
Kostnad: 53–85 kr/person för tio vinprovare
HÄR ÄR VINERNA:
1 Vi börjar med ett torrt, aromatiskt vin med en framträdande druvkaraktär och en lika profilerad fruktsyra. Bådadera förstärks genom tidig skörd och jäsning vid låg temperatur i rostfria ståltankar med utvalda jästsorter. Druvsorten heter Sauvignon Blanc som har sitt epicentrum i franska Loiredalen, men som på senare år blivit en global megahit i en stil som härstammar från Nya Zeeland.
”Cats pee on a gooseberry bush”, säger engelsmännen och nog kan karaktären påminna om både kattpink och krusbär. Nässelblom, sparris, svartvinbärsblad och fläder är andra associationer och i sina avarter kan druvkaraktären liknas vid flädermärg och i värsta fall svettig armhåla. Smakproven här håller sig på rätt sida gränsen. Detta är skolexempel på det som kallas torra, rena och krispiga vitviner i DN Söndags vintabeller.
2010 Domaine du Pré Baron Sauvignon Blanc
(nr 2712, 89 kr)
Frankrike, Loire
2010 Hunter’s Sauvignon Blanc
(nr 6202, 99 kr)
Nya Zeeland
2010 Stoneleigh Sauvignon Blanc
(nr 6311, 99 kr)
Nya Zeeland
2009 Sancerre Les Baronnes
(nr 32253, 159 kr)
Frankrike, Loire
2 Samma druvsort som ovan, fast med inslag av fatlagring, tillhör verkligen undantagen. Men här är två smakprov. Ekfaten kolas på insidan med eld och de sockerarter som finns i träet karamelliseras då, vilket ger vinet en svag knäckton och drag av nötter, rostat bröd och en smått fetare känsla som gör att vinet passar till kraftigare maträtter.
Medan det första ska drickas mer eller mindre omgående kan dessa sparas och utvecklas. Lagringen påverkar också druvaromen: i sin ungdom är dessa viner oftast lika krispiga som de ovan, men med tiden drar de mer mot de vi kallar torra och smakrika. Undantagsvis, om eken är dominerande och alkoholen hög, kan de till och med bli runda och generöst fruktiga.
2009 Château Coucheroy
(nr 4136, 129 kr)
Frankrike, Bordeaux
2008 Château de Rochemorin Blanc
(nr 4128, 149 kr)
Frankrike, Bordeaux
3 Sötma och fetma rundar av fruktsyrorna, men gör dem inte mindre nödvändiga för vinets smak, karaktär och balans. Som tredje vin väljer vi ett smeksamt, tyskt vin med en skön portion restsötma, som också medför en lägre alkohol, men med en distinkt, uppfriskande fruktsyra (som ibland förstärks genom en diskret kolsyresprits). Det hela blir ett vågspel som både är njutbart och uppfriskande.
Druvsorten heter här Riesling och är inte helt olik Sauvignon Blanc, med en fläder- eller vinbärston, men i en mer delikat och nyanserad stil. Smakproven nedan balanserar mellan det som till vardags kallas halvtorrt eller halvsött och samlas under rubriken sällskapsviner.
2009 Dr Loosen Bernkasteler Kurfürstlay Riesling Spätlese
(nr 7203, 99 kr)
Tyskland, Mosel
2009 Kloster Eberbach Riesling Kabinett
(nr 5810, 99 kr)
Tyskland, Rheingau
4 I Loiredalen framställs några av världens bästa, söta viner. Till skillnad från i Sauternes i Bordeauxdistriktet är druvorna här inte på något sätt angripna av ädelröta, den mögelsvamp som penetrerar skalet och gör att smaken koncentreras till en essens. Vinerna är därför mer druviga och i DN Söndags vintabeller samlas de då under rubriken natursöta. Råvaran heter Chenin Blanc, en ytterst syrlig druvsort som ger extremt hållbara viner. I just detta fall har man skördat en femtedel av druvorna innan de uppnått full mognad, för att ytterligare förstärka syran och lagringsdugligheten. Mot denna gigantiska fruktsyra står den massiva sötman (som också konserverar vinet) och det är det samspelet som skapar finessen, precis som i det föregående vinet.
Detta är ett vin som utan tvekan håller sig levande i årtionden och i bästa fall kan utvecklas under ett århundrade. Det billigaste smakprovet hittar du i den vanliga listan, men för att få smaka det äldre måste du gräva i beställningssortimentet (enklast beställer du på systembolaget.se).
1995 Moulin Touchais
(nr 4196, 209 kr)
Frankrike, Loire
1977 Moulin Touchais
(nr 74597, 439 kr)
Frankrike, Loire