Att jag vurmar för Systembolagets beställningssortiment torde inte vara någon överraskning för DN:s läsare. Det är ingen nyvunnen kärlek, utan går tillbaka ända till slutet av sjutiotalet och mitt första möte med vingurun Hugh Johnson. Redan då beskrev han det svenska vinintresset som världsledande. ”Men”, tillade Johnson, ”alla har druckit samma viner.” Det blev min utgångspunkt för en idé om ett specialsortiment som Systembolaget presenterade vid mitten av åttiotalet och som kom att förändra den svenska vinmarknaden totalt.

Beställningssortimentet bygger vidare på samma filosofi: för att överleva måste ett monopol ge samma valmöjligheter som en öppen marknad. Det var ingen självklarhet, snarare en eftergift, när monopolet var uppe i förhandlingarna med EU. Från Systembolagets sida gjorde man också sitt yttersta för att ha grus i maskineriet.

Med en ny ledning har det blivit en annan färdriktning i denna viktiga konsumentfråga. Ännu löper det hela inte friktionsfritt, men själv tvekar jag inte över att det blir beställningsvägen som i framtiden kommer att leda vinerna in i butikerna. Därmed försvinner också de eventuella skälen till att Systembolaget ska ha en inköpsorganisation som väljer ut de uppenbara godsaker som man släpper i närmast obefintliga volymer varje månad, sådana som recenserades här förra lördagen. I stället kan man koncentrera sig på att hitta ett brett och prisvärt sortiment av folkkära viner, med målet att tillfredsställa så många smakriktningar som möjligt.

Beställningssortimentets fördelar är flera. Det är inte bara att producenterna tar risken, utan att de också får möjlighet att lansera sådant som ligger framför marknaden. Systembolagets inköp bygger i stället på det som sålde i går, inte det vi efterfrågar i morgon. Medan den ordinarie listan blir alltmer likriktad frodas udda och spännande viner i beställningslistan.

Grekland är en vinproducent som inte har en chans när det gäller storsäljande main-streamviner. Men detta vinland har desto mer att erbjuda när det gäller nischade lyxviner. 2007 Domaine Gerovassiliou (nr 86250, 179 kr) och 2008 Areti (nr 82194, 209 kr) är rödviner av världsklass, utan tvekan värda sitt höga pris.

Beaujolais är ett annat vinområde som stretar i motvind i den vanliga listan, men som breder ut sig på beställningssidan. 2009 Moulin-à-Vent Champ de Cour är ett bevis så gott som något på att detta vindistrikt är värt en renässans, på magnum dessutom (nr 75911, 419 kr/1,5 liter). Det egentliga Bourgogne, norr om Beaujolais, gör inte bara världens generellt sett dyraste viner, utan i mitt tycke också de godaste. Det vita 2008 Vougeot 1:er Cru Le Clos Blanc de Vougeot (nr 75293, 589 kr) och det röda 2007 Pommard Premier Cru Grands Epenots (nr 75910, 309 kr) är bara några av listans viner som förmår flytta berg. Allra godast är 2007 Bonnes Mares Grand Cru (nr 75963, 1 819 kr), så magnifikt att det ligger långt ovanför den kvalitetsskala vi använder här.

På samma sätt flödar Bordeaux utan hinder och även champagneälskarna hittar ett eldorado i beställningslistan. Frankrike som helhet har haft det motigt länge, men för den som tar sig tid att vänta någon vecka finns en lång rad frestelser att testa. Det allra bästa är förstås att du kan sitta hemma och botanisera. Beställer gör du på systembolaget.se.

Lika intressant är att storsäljande vinländer med Sydafrika i spetsen lockar även på detta område. Inte sällan flyttar Systembolagets tillfälliga lanseringar till beställningslistan när monopolets lager är slut. Det om något visar det befängda i att man förhandskvoterar inköpen.

Så skulle jag kunna hålla på flera sidor framåt. Den enda invändningen är att beställningssortimentet kräver både kunskap och nyfikenhet. Fast detta bidrar jag gärna med. Veckans vinlista är en dröm för varje vin­älskande upptäcktsresande.

VECKANS VIN(N)ARE
1) Iona Sauvignon Blanc
Årgång: 2010, pris: 119 kronor, varunummer: 82844
Ursprung: Iona är en liten vingård nära Afrikas sydspets. På hög höjd, med svalare klimat, odlas viner av mer klassiskt snitt.
Producent: Grundaren har anor från Skottland (Iona är en ö i inre Hebriderna) och tror sig även ha vikingablod i ådrorna, skälet till att ett vikingaskepp pryder etiketten. Familjens röda prestigevin heter Gunnar.
Smak och doft: Stor och krispig, mycket fräsch och föredömligt rakryggad sauvignondoft. Lätt spritsig, väl utvecklad, ursprungstypiskt småeldig krusbärssmak i lång, stilig, rakbladsfräsch stil.
Passar till: Servera vinet riktigt kallt för att understryka den krispiga aromen som aptitretande drink eller till skaldjur, sallader och ost, med getost i första rummet.
Lagring: Detta vin är fullmoget och har inget att vinna på att sparas.

2) Clos du Val Cabernet Sauvignon
Årgång: 2008, pris: 249 kronor, varunummer: 70486
Ursprung: Stags Leap, en avstickare i södra Napa Valley, med egna kvaliteter. Härifrån kommer några av dalens bästa rödviner.
Producent: Clos du Vals rykte grundas på dess franska (numera pensionerade) vinmakare, Bernard Portet, vars far var vinmakare på det berömda Bordeauxslottet Lafite Rothschild.
Smak och doft: Ytterst god och elegant doft med ambitiös, proportionerlig druv- och ursprungskaraktär. God, mycket lång och välstrukturerad smak med härlig arom och tanninbakgrund, långt ifrån sin fulla utvecklingsgrad.
Passar till: Kött i de flesta former och tillagningssätt.
Lagring: När jag 2007 jämförde Bordeaux och Kalifornien under fyra decennier var detta (årgång 1974) den största sensationen. Att det har en sådan lagringspotential anade ingen.