Börja festen med en vinprovning, innan ni lagar maten tillsammans eller innan den färdiga dukas fram. Det avgör du.
Vinerna är valda ur det ordinarie sortimentet som tyvärr genomgått en dramatisk utarmning när det gäller Alsace. Vill du ha andra alternativ, så är det bäst att vända sig till beställningssortimentet där valfriheten är mycket större.
I det första glaset, till vänster som vid all vinprovning, har vi 2008 Hugel Gentil (nr 2108, 109 kr). Det är ett modernt exempel på det som förr kallades Edelzwicker och är en blandning av flera druvsorter. Gentil är dock en bättre benämning för ett snällt och fogligt vitvin som passar allt och alla. Här finns lite av allt det som gör alsacevinet unikt, med en fin förening av kraft och fräschör.
Vinhuset Hugel var stilbildande när man lanserade sin Gentil och vinet låg länge på favoritlistan. Det föll dock i onåd när kvaliteten försämrades, men nu är man tillbaka i fin form. När den aktuella årgången släpptes i höstas fick den betyget Bästa köp här i DN (vinet presenteras i den inlänkade tabellen i artikeln, red:s anm.). Smaken är torr, välmatad och lång i välgjord, fräsch och mycket matvänlig, småkryddig stil. Halva druvbuketten består av sylvaner, resten av riesling, muskat, gewurztraminer och pinot gris.
Den sistnämnda ståtar i ensamt majestät i 2008 Pierre Sparr Pinot Gris Réserve (nr 2190, 129 kr). Pinot gris är druvsorten med knorr, brukar jag skoja. Den förefaller ofta blyg, men är ett särdeles bra matvin och då framför allt till sådant som annars har svårt att harmoniera med druvans jästa saft: det rökta och/eller rimmade. Hemma i Alsace är detta dessutom den druva som rekommenderas till den gåslever som alsassarna älskar.
Även detta smakprov klassades som bästa köp när nollåttan släpptes vid årsskiftet. Doften är stor och trevlig inbjudande med en arom som inte är helt olik fruktsoda. Smaken är öppen och behagligt fruktig med druvtypisk arom.
Vin nummer tre blir det som beskrivits inledningsvis: 2006 Trimbach Riesling (nr 2639, 115 kr). Familjen Trimbach har aldrig gjort ett dåligt vin, såvitt jag smakat, och på repertoaren finns inte bara Alsaces, utan hela världens främsta rieslingvin: Clos Sainte Hune.
Detta är grundmodellen som du hittar i varannan Systembutik. Vinhuset grundades redan 1626 och är än i dag i samma familjs ägo. Det behöver i sig inte borga för kvalitet, men i Trimbachs fall är man kompromisslöst ambitiös in i minsta droppe. Bland annat innebär det att man ogärna släpper vinerna i förtid och denna årgång har nu hunnit utveckla mycket av sin karaktär, även om den samtidigt har kraft nog att kunna växa ytterligare. Ett utmärkt vin är det hur som helst, med distinkt fruktarom och syra som accentueras av en både sval och lite skifferfet mineralton som såväl retar aptiten som förhöjer smaken på det du äter.
2008 Gewurztraminer Réserve Hennÿ (nr 2176, 119 kr) växer ur det fjärde glaset. Ja, växer, för denna druvsort är extrem i flera avseenden. Doften påminner om torkade rosor och litchi, de kinesiska krusbären. Liksom de senare är fruktsyran låg och smaken nästan oljig. I gengäld är den starkt kryddig, vilket framgår av namnet.
Smakupplevelsen blir lätt överväldigande, men inte desto mindre angenäm i rätt sällskap. Detta är vinet som jag gärna dricker till matjesill med brynt smör, dill och lök. Många tycker det är en höjdare till gåslever, då främst de senskördade varianterna som är simmigt söta. På hemmaplan har den dock en alldeles speciell roll i menyn och serveras till den ostbit med kummin som även ingår här. Jag lovar, det är en sensation.