E tt man-kvinna-problem: Vem ska betala när två går ut på galej såsom krog, bar, bio, konsert, teater? Eller museum rentav?

Vadå problem? Ja, det kan man verkligen tycka. Likafullt ställs frågan ganska ofta, antingen från kvinnor som vill eller inte vill bli bjudna av män, eller från män som vill eller inte vill betala för kvinnor som de går ut med.

Förr betalade män för de kvinnor som de bjöd ut därför att kvinnorna vanligen saknade lön eller egna pengar att disponera. Mannen hade både pengar och makt över dem. Kvinnan hade ingetdera. Det innebar inte alls alltid att hon förväntades betala med sex, utan att mannen betalade för henne så länge han fann henne intressant. Krognotan och teaterbiljetterna var en investering för en möjlig framtid. Upphörde intresset så var det slut med bjudandet - och kvinnan kunde sällan ta initiativet att bjuda den man hon var förtjust i.

Så fungerade 1800-talets borgerliga etikett en bra bit in på 1900-talet. Nu är det faktiskt 2000-tal och vad jag inte förstår är att en del av dagens kvinnor med sina självklara krav på jämställdhet ändå vill låta sig bjudas, gång på gång. De har förklaringar som: "Passa på och njut så länge det bjuds. Jag ser inget fel med lite gammal hederlig uppvaktning i detta alltför jämställda land. Det är avtändande att dela notor med karlar som ska räkna på vartenda öre." Eller "män måste få vara män och bjuda kvinnor".

Men är det så? Om manligheten sitter i plånboken kan det bli riktiga problem framöver. Liksom om kvinnligheten finns i att låta sig bjudas.

Nu kan det ju vara så att en man är påfallande rik och den kvinna han vill träffa är fattig. Då är det självklart att han betalar om han bjuder henne på middag på Operakällaren. Hon kan ju nästa eller nästnästa gång föreslå ett museibesök och kaffe, och betala då. När två som har rimligt likartad Ekonomi ska gå ut tillsammans brukar den som tar initiativet betala en första gång. Men den som blir tillfrågad kan också genast säga "trevligt, ska bli kul, och jag vill gärna dela notan". Eller om detta inte skett, se till att säga inför nästa möte "nu är det min tur att bjuda dig".

Om kvinnor vill vara delaktiga i samhället, vilket är fullkomligt självklart, så kan vi inte låta oss vara beroende av män när det gäller utgifter för gemensamma nöjen. En man som inte tål att en kvinna betalar för sig själv är inte så stark som han tror. En kvinna som kräver, eller förväntar sig, att bli bjuden av en man varje gång är ett våp.