Gammal är det fint att vara förutsatt att man är en bättre 1700-talsmöbel.
Eller kines, tillhörig en av de kulturer som respekterar vishet lika med hög ålder.
Tillräckligt gammal för att själv strunta i sin ålder brukar man inte vara innan man hamnat i kategorin 60 plus, som det heter numera. I dagens västerländska samhälle anses ungdom i sig smälla högre än erfarenhet.
Man kan med rätta tycka att det är fånigt med uppdelning av människor i olika ålderskategorier, men av många frågor ser jag att ålderstänkandet är av betydelse för nutida sällskapssammanhang. Och människor som vill kritisera mig tar gärna min ålder som tillhygge, typ "den där gamla tanten". Ja tack, eftersom jag är 67 år har jag erfarenhet nog för att kunna svara på en hel del frågor.
Etikettsmässigt är ålder enbart en fördel. En äldre person har företräde framför en yngre.
En äldre kvinna har alla poäng - hennes ålder gör henne rangmässigt högre än yngre kvinnor, och kvinnor är alltid finare än män i dessa formella, traditionella situationer. En yngre person presenteras för en äldre, en man för en kvinna vilket i svensk sed innebär att den yngre personens namn sägs först till den äldre, liksom mannens namn sägs först till kvinnan.
Vid en privat men formell bjudning är grundregeln att värden har den äldsta kvinnan till bordet och värdinnan den äldste mannen. Från denna regel görs gudskelov alla de undantag som behövs.
När kan man fråga om någon annans ålder? Om det är viktigt att man får veta detta så frågar man, men bara om man kan anta att den tillfrågade är ungefär lika gammal som man själv eller yngre. Än i dag anses det oartigt att fråga hur gammal en kvinna är. Årens antal mörkas hellre i omskrivningar som "30 plus".
Att säga till någon "så ung du ser ut" eller "nämen har du fyllt 50, det syns verkligen inte" betraktas som artigheter även om de råkar vara sannfärdiga. Men tveksamt är om yttranden som "du åldras så vackert" eller "dina många år märks i din klokskap" tas emot som de komplimanger de faktiskt bör vara, eller om de ses som smygkritik.
Och så länge vi ägnar oss åt trollerier med ålder, såsom att åldrande måste döljas genom allehanda trick, och att det är beundransvärt att vara ung men skamligt att tillstå sin högre ålder, så länge får vi dras med de svar som är lika trista som frågan i sig:
- Ursäkta men hur gammal är du?
- Tillräckligt.