Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Mat & Dryck

”Måltiden en av få saker som skiljer oss från djuren”

Hur vi äter är minst lika 
viktigt som vad vi äter. 
Författaren och journalisten Mats-Eric Nilsson, aktuell med nya boken ”Måltidens magi”, tycker det är dags att lyfta blicken från tallriken och vända den mot dem 
vi delar måltiden med.

Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: ”Tag och ät, detta är min kropp.” Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: ”Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.

Matt 26:26-28

Historiens kanske mest kända måltid är den där Jesus för sista gången äter tillsammans med lärjungarna och instiftar nattvarden. Att där serverades bröd och vin vet de flesta, men vad som mer stod på bordet är mindre känt.

Trots att den mat som serverades under den judiska påskmåltiden – sedermåltiden – sannolikt var lika noga uttänkt som de näringsberäknade mikromatlådor hemtjänsten bär ut till pensionärer är det en avgörande detalj som skiljer dem åt. Pensionärernas lådor är mat, medan Jesus och hans lärjungar samlades kring en måltid.

Foto: IBL

– Måltiden är mänsklighetens största uppfinning, säger författaren Mats-Eric Nilsson. Att laga och äta mat ihop är urgammalt, det var så vår civilisation uppstod.

Under lång tid var Mats-Eric Nilsson redaktionschef på Svenska Dagbladet, men halkade in i mat- och konsumentjournalistiken tack vare en påse industribakade kanelbullar. Hans bok ”Den hemlige kocken” som kom ut 2007 fick upp svenskarnas ögon för matfusk, och sedan dess har han skrivit flera böcker på liknande tema. I sin senaste bok ”Måltidens magi” tittar han i stället på hur vi äter och vad det står för.

– Vi äter ju 3–5 gånger per dag. Måltiden kan därför tyckas trivial, men det är en av de få saker som skiljer oss från djuren, och det är tragiskt att vi så lätt slarvar bort den. Visst, god mat är en grundförutsättning men måltidens magi kan uppstå under de mest otänkbara förhållanden. Den är ganska svår att styra, man kan ha planerat middagsbjudningen i detalj men om gästerna inte fungerar ihop blir det ändå inte bra.

I dagens samhälle, när allt fler definierar sig utifrån vad de inte äter, kan det kännas svårt att samlas kring maten. Dessutom har utbudet av snacks, snabbmat och proteinbarer att äta i farten blivit en så stor marknad att det har blivit nödvändigt att uppfinna ett nytt begrepp: ”The sitdown-meal”.

Att äta en skön måltid är viktigt för ens välbefinnande. Det är svårt att mäta, däremot märker man tydligt när känslan inte infinner sig.

– Den gemensamma nämnaren för en måltid är att det får ta tid, säger Mats-Eric Nilsson. En lunch behöver förstås inte ta två timmar, men det ska vara en särskild stund då man inte sysslar med något annat. Gärna på en plats som är lugn och skön, och inte hetsar dig att äta för mycket. Men en frukost i ensamhet kan också vara en måltid – om man låter den vara det.

Han konstaterar samtidigt att tiden vi lever i är så individualistisk, och att det är svårt att vara värd när alla gäster följer olika dieter – ”ibland skulle man nästan behöva en app för att identifiera minsta gemensamma nämnare när man ska bjuda på middag” – men att det inte heller är så roligt att vara ”avvikaren”; den som inte är en del av matgemenskapen.

– Genom årtusendena har människan delat på bytet eller vad jorden gett, och ätit det tillsammans. Att äta samma rätt underlättar umgänget. Man kan jämföra smakupplevelsen och det uppstår en samhörighet som är svårslagen, säger han och tillägger: Men visst kan man få till en schyst måltid även om man inte äter ur samma gryta. Den så populära krogtrenden ”sharing” där man beställer in många små rätter bygger ofta på ett samspel där man testar och tipsar varandra.

Att äta tillsammans är visserligen trevligt, men finns det belägg för att det verkligen gör skillnad? Det tycker uppenbarligen en grupp forskare i Brasilien vars arbete 2014 ledde fram till nya statliga matrekommendationer. I den guide som togs fram hittar man bland annat rådet att äta tillsammans med andra: ”Dela din måltid med familj, vänner och arbetskamrater så ofta du kan.”

Foto: Nikolai Jakobsen

– Man brukar tala om ”den franska paradoxen”. Fransmän äter och dricker en hel del som borde göra dem överviktiga och ge dem vällevnadssjukdomar. Så varför ligger de ändå så bra till i statistiken? Det verkar ha med de långa måltiderna att göra, att det är viktigt att låta ätandet ta tid, säger Mats-Eric Nilsson.

I Sverige har vi en lång tradition av att fokusera på näringsinnehållet i maten, och en stark tilltro till att det går att räkna ut det optimala matintaget. 1933 kom kemisten och folkbildaren Iwan Bohlin ut med sin bok ”Vår föda” där han framhöll vikten av att det man åt var närings
fysiologiskt rätt sammansatt, och jämförde människan med maskiner och fabriker som behövde rätt bränsle och byggnadsmaterial. Hur dessa ämnen intogs var av mindre vikt, ett synsätt som lever kvar än i dag då produkter som näringsdrycken Soylent ska göra måltider helt överflödiga. I stället ska man kunna dricka den perfekt näringsberäknade produkten framför datorn, i bilen eller var som helst, för att därmed spara tid till annat.

– Att äta en skön måltid är viktigt för ens välbefinnande. Det är svårt att mäta, däremot märker man tydligt när känslan inte infinner sig, säger Mats-Eric Nilsson. I dag sitter många äldre ensamma hemma och äter färdigmat. Sedan blir man förvånad över att så många tappar aptiten och inte äter upp. Lådorna är näringsberäknade, de innehåller allt dietisterna anser att vi behöver, men om maten inte hamnar i magen gör den ingen nytta. För många är det så enormt trist att äta på det viset. Och att allt fler tvingas till det när servicehusens restauranger läggs ned är en väldigt tragisk utveckling.

I dag handlar diskussionerna om mat till stor del om vad man bör eller inte bör äta. Kan du se att du har någon skuld till detta, i och med de debatter som uppstod efter din bok ”Den hemlige kocken”?

– Ja, kanske, säger Mats-Eric Nilsson. Det finns säkert de som har blivit skrämda av mina böcker, men det har aldrig varit min avsikt. Min kritik mot tillsatserna går ut på att industrin använder dem för att skyla över brister i sina produkter och på så sätt lura oss konsumenter. Men nu, efter att ha skrivit fem böcker där jag dissekerat maten ganska noggrant kände jag att det var dags att zooma ut.

Vi är ofta dåliga på att hantera två aspekter samtidigt, och det blir ofta antingen eller. Måste vi välja mellan ”nyttigt” och ”gemenskap” nu?

– Att inte bli lurad när man går till affären, att laga mat av schysta råvaror och att helga mål
tiden borde inte behöva stå emot varandra, säger Mats-Eric Nilsson.

Men om myndigheter, kokboksförfattare och hälsobloggare predikar vikten av att bryta ner maten i sina beståndsdelar, utesluta gluten eller ”äta efter blodgrupp” finns det andra områden där själva måltiden tillåts spela en intressant roll.

– Under arbetet med boken har jag blivit uppmärksam på hur viktigt det är i till exempel filmer och tv-serier om personerna sätter sig – eller inte sätter sig – och äter tillsammans, och vad det innebär för karaktärerna, säger Mats-Eric Nilsson. Amerikanska poliser äter sin pizzaslajs i bilen, medan handlingen i franska filmer förs framåt av saker som sägs runt ett matbord.

Han framhåller vilken fantastisk samlingspunkt måltiden kan vara för en familj.

– Det är ett av få tillfällen på dagen då alla är samlade och sitter ned tillsammans ansikte mot ansikte och gör samma sak: Äter.

När du och din partner äter ihop allt mer sällan är det ett dåligt tecken.

Under måltiden kommuniceras grundläggande värderingar, och hur man ska bete sig mot varandra. När man skickar potatiskarotten runt bordet kan man lita på att potatisen fördelas så att det räcker till alla, ett beteende man inte kan vara så säker på i de flesta andra sammanhang. Men det finns fler fördelar med att äta tillsammans.

– Ofta betonas vikten av att läsa för sina barn, för att främja språkutvecklingen, säger Mats-Eric Nilsson. Men en undersökning i Boston visade att man också lär sig mycket under måltiden. I det vardagliga samtalet snappar barnen upp nya ord och förstår i vilka sammanhang de kan användas. Bara en fråga som ”Vad gjorde du på dagis i dag” med de följdfrågor som uppstår kan rymma både svårare grammatik och avancerade resonemang.

Är gemenskap kring bordet alltid bra, eller finns det ”onda” gemensamma måltider?

– Måltiden kan absolut också användas som terrorinstrument, säger Mats-Eric Nilsson. Den kan bli ett otäckt spel, där den som har makten kan bestämma över vad som ska ätas och drickas och även sägas. Men tyrannen kan också vara en treåring som de vuxna gör allt för att behaga – det blir ju inte heller en särskilt trevlig måltid.

Mats-Eric Nilsson betonar att det är svårt att överskatta det sociala kitt det innebär att äta tillsammans.

– När du och din partner äter ihop allt mer sällan är det ett dåligt tecken, säger han. Vill man försöka hitta tillbaka till varandra tänker man kanske först på sex, men måltiden kan vara minst lika bra. Och enklare att börja med.

Mats-Eric Nilssons 5 måltidstips
Mats-Eric Nilsson.

De flesta vet väl egentligen ganska väl hur man bör äta. Det gäller bara att få det att fungera i vardagslivet. Mats-Eric Nilsson, aktuell med boken ”Måltidens magi” (Ordfront) ger några enkla råd:

  1. Så ofta det är möjligt, ät dina dagliga måltider vid samma tidpunkt på dagen. Ät långsamt, och njut av maten utan att göra en massa annat samtidigt. Lägg undan mobil och padda, i alla fall om du äter med andra.
  2. Sitt på ett ställe som är rent, bekvämt och fritt från buller, och där det inte finns något som hetsar dig att sätta i dig för mycket. Om du äter vid köksbordet, rensa bort räkningar och reklamblad, duka fint – och varför inte tända ett stearinljus en helt vanlig onsdag i mars?
  3. Dela din måltid med familj, vänner och arbetskamrater så ofta du kan. Och när du äter hemma: se till att ni hjälps åt med inhandling, tillagning, dukning och disk.
  4. Kräv en ordentlig, ostörd lunchrast av din arbetsgivare. Om du är din egen chef, prioritera måltiden och undvik att äta framför datorn eller i bilkön.
  5. När ni ska gå ut och äta middag, välj en restaurang som har en miljö som passar. Om ni går ut för att prata med varandra är ett slamrigt ställe med hög musik förmodligen ingen bra idé.