De som någon gång besökt Sveriges största ölmässa, Stockholm beerfestival, har nog även ramlat över uttrycken "ljus lager låg- till medelhumlad max 5,9%", samma kategori "välhumlad" och till sist "all lager över 6%". I ölmässans värld finns alltså tre olika slags lager. Men för att göra det lite mer komplicerat ser ölvärlden inte riktigt ut så, för varianterna är än fler. Svenska hembryggarföreningen använder till exempel nio ljusa lagerölstyper då de kategoriserar sina bryggrecept, medan Systembolaget reducerar termen till en, det vill säga ”ljus lager”. Sanningen är att det finns ingen officiell och internationell standard, men många blickar åt världens hembryggarföreningar som ofta härleder smaker till plats och recept där ölet bryggdes för första gången.

Öltypsdefinitioner används till exempel i tävlingssammanhang där bryggare jämför sina skapelser eller på topp-listor som till exempel www.ratebeer.com. Kommersiella bryggerier ifrågasätter många gånger de stränga definitionerna då många öl inte är smaktyptrogna eller kan kopplas till två eller tre kategorier, å andra sidan är det trots allt väl genomarbetade öldefinitioner.

Beskrivningarna går också att använda i fler sammanhang. En fördel är att du lättare kan förstå och förklara ett öls smakkaraktär. En annan fördel som en bryggmästare sa "gillar du ett öl inom en kategori, så gillar du oftast resten."

DN:s öltypsskola grundar sig därför på svenska hembryggarföreningens termer vilka sedan kopplas vidare till de ölsorter som finns i Systembolagets ordinarie sortiment.

Serien börjar med ljus lager, ölet som döljer sig bakom uttrycket "en stor stark" och fortsätter därefter med mörk lager, light pale ale, strong pale ale, brown ale, veteöl, stout/porter, starka specialöl, belgisk och fransk ale, syrliga öl och specialöl.

LJUS LAGER:
Sveriges storsäljare är en ljus lager med medelstor beska. I den här kategorin hittar du till exempel utskälld öl med liten kropp som till exempel Pripps blå, men hit hör även andra sorter med både högre status och humlebeska som tjeckisk pilsner. Deras gemensamma nämnare grundar sig på själva bryggtekniken, som kallas underjästöl eftersom jästen faller till botten under bryggningen. Det underjästa ölet kommer ursprungligen från Tyskland, Bayern och öltypen lagras kallt. Den låga temperaturen kräver lite längre lagringstid, därav namnet lager. Från början lagrades ölet i upp till två månader, idag är produktionstiden nere på två till tre veckor. Den enkla smaken är både populär och billig att göra. Öltypen dominerar med 95% av världens marknad. I familjen finns åtta undergrupper samt en grupp för övriga lagertyper som inte platsar någonstans.

Internationell lager:
Lager med liten smakkropp som du hittar i en stor stark och i snabbköpet och Systembolagets vanligaste burkar och flaskor. Populär lättdrucken öl med ljus, klar gul färg, minimal humledoft och maltig smak med låg beska. Produceras i alla alkoholstyrkor, en normal starköl ska dock ha en alkoholhalt som vilar mellan 4,5 och 5,3%.
Märken du hittar på Systembolaget: Amstel, Anderssons, Arboga, Arton56, Beck´s, Björnebryg, Blågul, Carling, Carlsberg export, Corona Extra, Crocodile lager, Dansk fadöl, Efes Pilsener, Eriksberg, Estrella Damm, Fagerhult export, Falcon, Femkommatvåan, Grolsch premium lager, Guldkällan, Gösser, Harboe Guldöl (gränsar mot Dortmunder export), Heineken, Henninger, Jenlain, Kaltenberg, Karlovacko, Kopparbergs , Kronenbourg, Kung, Lapin Kulta, Litoval, Löwenbräu, Millenium, Mythos, Norrlands guld, Pripps blå, Sailor, Saku Kuld, San Miguiel, Sarek, Saxon, Singha, Sjukommatvåan, Småland, Sofiero (gränsar mot Dortmunder export) , Sol, Spendrups premium , Stella Artois, Stockholm Festival, Swedish Elk Brew, Svensk starköl, Three Hearts, Three Towns, TT, Tuborg, Warsteiner, Zeunerts, Åbro original.

Modern ljus lager:
En allt populärare lagertyp då många bryggerier sneglar mot smakfulla öl med uppskruvad humle- eller maltsmak. En modern lager har en medelstork smakkropp och ofta en välbalanserad klar ton av humle. Tankarna går inte helt sällan mot amerikanska experimentella bryggmetoder.
Exempel som du oftast hittar på Systembolaget: Brooklyn lager, S:t Eriks pilsner och Pistonhead Hot Roddin´Lager, Pistonhead Summer Brew, Brewdog 77 lager, Dugges spring beer, Grebbestad lager, Jämtlands Bärnsten, Lager no 1, Landsorts lager, Slottskällan Slottslager, Boston lager

Tjeckisk pilsner:
Originalpilsnern har ofta lite lägre alkoholhalt och därmed en fyllig kropp som i sin tur balanseras upp med rejäl beska och ofta av kvalitetshumle Saaz. Pilsnertypen präglas också av Tjeckiens mjuka vatten. De sorter som bryggs lokalt på fat är extremt populär hos ölkännare. Färgen är klar och halmgul.
Exempel du hittar på Systembolaget: Pilsner Urquell och Budvar är urtypiska, men Zlatopramen, Staropramen, Vimmerby pilsner, Primator, Krusovice imperial och Starobrno premium hör också till den här gruppen.

Tysk pilsner:
Baseras på samma recept som den tjeckiska men är mycket torrare än sin företrädare då vattnet inte är lika mjukt. Andra humle och maltsorter används även då tysk pilsner bryggs.
Exempel som du oftast hittar på Systembolaget: Bitburger och Old Gold är urtypisk. Till gruppen räknas även Jever pilsner, Nils Oscar Pils och König Pilsener.

Dortmunder export:
Från Tysklands nordvästra område, vid Dortmund, kommer en lager som har lägre beska och maltiga aromer. Alkoholhalten brukar däremot ligga lite högre kring 5%- 5,8%. Smakbrytningen brukar balansera tätt mellan beska och malt som förts samman av ett hårt, sulfatrikt vatten som finns i det här området. Ölets kropp är mellanstor och doften är ganska låg och smaken präglas av det hårda sulfatvattnet som kan ge viss metallisk smak. Export hänvisar till den högre alkoholhalten.
Exempel som du oftast hittar på Systembolaget: ex. Wisby pils och DAB Export är urtypiska, men lite maltigare lagersorter som Nils Oscar God Lager (gränsar mot tjeckisk lager), Mariestads export och Sofiero brukar också defileras som Dortmunder.

Münchener Helles:
Öltyp som finns över hela Tyskland, men nämndes första gången 1895 på Spatens bryggeri i München. Här på vårt svenska Systembolag är typen ovanlig. I boken "Ölkunskap" (Jan-Erik Svensson, Liber förlag) beskrivs smaken som mjuk, brödig och neutral till sin karaktär. Svenska hembryggarföreningen hänvisar till tydlig maltighet och att den i vissa fall balanseras med beska. I vilket fall som helst ligger alkoholhalten mellan 4,8% och 5,5%.
Exempel som du oftast hittar på Systembolaget: Weltenburger Barock-Hell och Spaten Münchener hell.

Amerikansk lager:
Lättare variant av internationell lager och inom den här kategorin finns mångas så kallade gräsklipparöl eller törstsläckare. Hembryggarföreningen skriver i sin öltypsdenfinition, att den härstammar från den danska pilsnertolkningen, vilken tillåter en lite billigare råfrukt under bryggningen. Majs och ris används också mycket under produktion. Både doft och färg är tunn. Smaken är ren med mycket kolsyra. Den här öltypen ska vara mycket lättdrucken och är väldigt olik moderna amerikanska öl som dykt upp på Systembolaget under senare tid.
Exempel du hittar på Systembolaget: Budweiser, Coors light, Millers

Majbock:
Stark underjäst öl som dyker upp titt som tätt på Systembolaget. Många gånger från bryggerier i Aiyger eller Einbeck där bockölet föddes. Här i Sverige finns (eller rättare har funnits då brygderna produceras i begränsad upplaga) flera varianter; Arboga har en, Grebbestad ännu en. En majbock är ljus och har en tydlig, stor maltig smak. Humlebeskan är parerad av malten och känns oftast i eftersmaken. Alkoholhalten är hög, 6,3-7,5%, då ölet ursprungligen skulle lagras över sommarhalvåret.
Exempel som du oftast hittar på Systembolaget: Ayinger Maibock, Einbecker Urbock Hell, Arboga majbock, Grebbestad majbock.