Mörk lager är som en fest. Den är inte vanlig under vardagen, men är viktig ändå. I den här kategorin finns öl kopplade till högtider som jul, påsk och oktoberölsfesten. 

Bryggtekniken är densamma som används då ljus lager bryggs, skillnaden är den hårdare rostningen av malten. Som alltid då öl ska definieras handlar det även om bryggteknikens ekvation, där jäst, malt, humle och vatten tillsammans bildar underlag till en brygds ursprungliga ölrecept. I Tyskland där lagerölet föddes finns hårt vatten. Och ju hårdare vatten, desto kraftigare rostning av malt vilket i sin tur ger ölet färg och något större smakkropp.

Modern mörk lager
Modern mörk lager bjuder på flera spännande sorter och även en hel del julöl då typen kan smaksättas med olika sorters humle. Färgen kan variera från bärnstensfärgad till mörkbrun. I doften är humlebeska tydlig. Kakao och rostade toner kan också dyka upp. Smaken följer doften med tydlig beska i en medelstor kropp. Till många bryggares förtret jämförs modern lager ofta med aromrikare ale, vilket blir helt fel då mörk lager ska vara renare och rakare. Vana öldrickande känner elegansen, medan ovana lätt kan missa den då ale är aromrikare. I den här kategorin finns även många bra sillöl då beskan följer den fint.

Exempel i Systembolagets sortiment: Slottskällans höstlager, Heaven, Red october, Nils Oscar kalasöl.

Wiener
Tidiga lageröl som bryggdes på 1800-talet var ganska mörka. Wiener hör till kategorin mörk lager men var den första öltypen som bryggdes relativt ljust, bärnstensfärgat. Då lagerölet började produceras ersattes många lokala alesorter med lager. Med det hårda tyska vattnet blev wienerölet allt vanligare, allrahelst då lagern hade bättre hållbarhet än överjäst öl. En wienare har en färg som vilar mellan bärnsten och koppar. Doften är mjuk, relativt maltsöt och något besk. Beskan kommer från finhumle. På Systembolaget är typen ovanlig förutom under oktoberfesten, då modern oktoberfestöl är en wienare.

Exempel: Falcon bayersk, vanliga oktoberöl.

Märzen
Marsölet är förvirrande nog pappa till oktoberölet. Ölet har bärnstensfärg och mild beska i doft. I smak finns högre vörtstyrka och något större beska än i wienerölet, vilket ger större smakkropp. Alkoholhalten ligger också lite högre, 5,2-6,2%. Förr i tiden då det var svårt att hålla jämn kyla under årets alla månader, producerades ett extra starkt öl i mars så att det kunde hållas färsk ända fram till hösten. Ölet kopplas ofta till en bayersk kronprins trolovning som firades i oktober. Ett enklare öl brukade bryggas till festen, men efter värmeböljan 1872 tog förråden slut. Marsölet ersatte det lätta festölet. Folket blev förtjust och marsölet blev snart en permanent tradition. Med åren har dock wienerölet tagit märzenölets plats på oktoberfesten.

Finns ej fast i Systembolagets sortiment, men dyker upp titt som tätt bland tillfälliga nyheter. Förra årets julöl från Gotlands bryggeri var till exempel en Märzen.

Exempel: Ayinger Ur-Maerzen.

Münchener dunkel
Mörk munchener, se ljus lager. Bryggs på mörk rostad münchenermalt, vilket ger relativt fylligare smak av rostade karamelltoner och mellanstor smakkropp. De bästa sorterna är torra, men söta varianter finns också. Humlebeskan känns i smak men är inte tydlig. Finns ej på Systembolaget.

Exempel: Ayinger Alt bayrische Dunkel, Weltenbuger Kloster Barock Dunkel.

Mörk tjeckisk lager
Mörk variant av den ljusa tjeckiska lagern. Inte lika populär i Sverige som i Tjeckien. Enligt Svenska hembryggarföreningen, SHBF:s öltypsdefinitioner är ölet ofta vörtsött och chokladigt. Färgen är mörk till rödsvart. Ölet har rost i både doft och smak. Smakkroppen är ganska stor och ett par varianter finns på Systembolaget.

Exempel: Krusovice cerne, Primátor premium dark.

Schwarzbier
I området som gränsar mellan Tyskland och Tjeckien finns några mörka lageröl, som nästan för tankarna mot porter. Många av dem är bryggda med färgmalt. I den här öltypen ska malten rostas rejält och många bryggmästare experimenterar med att blanda maltsorter som rostats olika mycket. Resultatet blir en mörkbrun, nästan svart, lager med tydliga rostade aromer i smak. Humlebeska kan finnas, men har ingen framträdande roll.

Exempel: Gösser dark beer, Samuel Adams black lager, Sigtuna black oktober. 

Amerikansk dark lager
Mörk variant av amerikansk ljus lager. Tunt öl med doft och smak som för tankarna mot dess kusin ljus lager. Den rostade malten ger dock ölet en något större kropp, men allt från färg till smak är lätt. Färgen är relativt ljus och är något mörkare än bärnsten. Doften är låg, likaså humlebeska och rostade toner i smak. Finns inte på Systembolaget.

Exempel: Michelob dark.

Traditionell bock
Ursprunglig, lite mörkare bocköl kallas traditionell bock. Färgen är kopparfärgad till rödbrun och doften maltig. Humlebeskan ökar i den maltiga smaken med ganska stor kropp. I bakgrunden kan fruktiga aromer anas. Här finns flera ölsorter som brukar väcka nyfikna smaklökar. Ölet är känt för sin styrka och brukar ligga mellan 6,3 och 7,5%,

Exempel: Mariestad old ox, Ayinger winterbock, Herslev Bryghus majbock.  Många utländska vinteröl brukar också hamna i den här klassen, som till exempel Samuel Adams winterlager.

Dubbelbock
Bocköl med alkoholhalt mellan 6,5 och 7,8%. Ölets stamvörtstyrka ligger över 18 procent och typen kallas dubbelbock. Ölet känns nästan trögflytande. I boken "Ölkunskap", Liber, skriver Jan-Erik Svensson att bocken var tänkt som ett näringstillskott under vårens fasta. Färgen är mörkt kopparfärgad och doften är vinös och förvånansvärt låg. Smaken är stor med inslag av frukt, choklad, maltsötma och låg humlebeska. Öl som hör till den här kategorin slutar ofta på ändelsen -ator.

Finns inte i Systembolagets fasta sortiment, men Lunator 7,9% från Grebbestads bryggeri anses vara Sveriges bästa.

Exempel: Paulaner Salvator 7,5%, Weltenburger Asam Bock 6,5%.