Att slå sig ner vid Fanny Bergenströms köksbord är som att kliva in i en av hennes och mamma Annas kokböcker. Köket är varmt och hemtrevligt, ett fruktfat står i ett hörn och här saknas helt flådiga köksmaskiner och borstat stål. På det charmigt slitna bordet dukar de fram nybakat bröd, latinamerikanska charkuterier och grönsaker. Fetaosten toppas med några droppar olivolja och lite färsk timjan.
Anna Bergenströms kokböcker har alltid haft en egen ton; de är personliga, enkla utan att bli spartanska men innehåller ändå det där lilla extra som är svårt att sätta ord på.
– Det handlar väl om något slags enkelhet, säger Anna. Och att det ska vara för alla. Man ska kunna lyckas, finliret finns att få på annat håll.
Mer än femton kokböcker har det blivit hittills, och de senaste tillsammans med Fanny som har fotograferat och bidragit med recept. Sedan de började ge ut böckerna på egna förlaget Trio har det allt mer blivit ett familjeprojekt. Fannys man Roberto håller i ekonomin och repron och Annas systerdotter är pressansvarig.
– Vi har samma vision, säger Fanny.
– Och så är det så kul att ha fått en kollega och arbetskamrat, säger Anna.
Men att jobba ihop med sin mamma är väl inte helt okomplicerat?
– Det kan vara väldigt skönt, säger Fanny. Det blir väldigt rakt.
– Ibland måste man skälla till, men seda n går det över, säger Anna. Men vi tycker också att det är underligt att det funkar, vi är väldigt starka båda två.
– Kanske går vi miste om en dimension för att vi är för lika, funderar Fanny. Men vi både kompletterar varandra och ger varandra utrymme.
Annas mamma, Pernilla Tunberger, var också matskribent, liksom Annas mormor Märta Zätterström.
– Jag hade aldrig kunnat jobba med min mamma, säger hon. Det hade inte funkat. Hon lagade förresten inte så mycket mat hemma. Hon var mer elegant och tyckte nog att jag var tråkig, lite förspilld kvinnokraft, när jag bakade bröd.
Nu är nästa generation på gång, Fannys fyraåriga dotter Simone arrangerar gärna matbilder och i Skåne har Anna ett trettonårigt barnbarn med egen bakblogg och catering, som får hjälpa till att provlaga recept när det behövs.
Varje kokbok Anna gör tror hon ska bli den sista, men sedan börjar hon och Fanny att bolla idéer, ofta redan innan den föregående boken har lämnat tryckeriet. Ibland är det saker som inte har fått plats, eller så kan något speciellt recept ha inspirerat till att göra ett helt kapitel om just den smaken.
– Hade någon sagt för tio år sedan att jag skulle göra en dessertkokbok så hade jag inte trott dem, säger Anna.
– Men nu har det ju varit en så lång period när allt ska vara så ”healthy healthy” säger Fanny. Och vi är ju så förtjusta i desserter själva.
När väl temat för nästa bok är satt börjar de spåna, ringer varandra, delar upp och strukturerar materialet. Sedan börjar de tänka i bilder, provlagar allt hemma i köket, fotograferar och jobbar med formen.
– Jag kan tycka att det är konstigt att jag tycker det är så kul, jag har ju hållit på med det här så länge, säger Anna.
Och trots att hon har formulerat recept sedan 1970-talet läser hon, ändrar och skriver om flera gånger.
– Trots att det är moment jag har gjort massor med gånger kan jag plötsligt upptäcka att ”varför gör man inte så här i stället?”
De hjälps åt med det mesta, och det finns inget de inte går igenom tillsammans.
– Men vi hade säkert varit vänner även om vi inte hade varit släkt, säger Anna plötsligt.
– Vi hade nog mötts i en blomsteraffär, svarar Fanny. Vi är blomstertokiga båda två också.