Snart är helgerna över och kylskåpet fullt av rester. Men med små medel blir den överblivna maten en riktig festmåltid. DN Söndags Jens Linder tipsar om hur du trollar fram en läcker söndagsbuffé som dessutom är snäll mot miljön.
En bekant till mig, Charles Davies, kommer ursprungligen från Storbritannien. I hans barndom brukade hans familj avnjuta härliga söndagsmiddagar.
- Vi åt "leftovers" ganska sent på söndag kväll, mellan sex och åtta, säger Charles. Det var halva grejen, att man åt senare än vanligt, efter ett varmt bad, efter att man hade gjort läxorna. Då var det fritt fram att mysa i pyjamas eller i filt i ett varmt vardagsrum.
Poängen med söndagmiddagen var att ha det lite extra mysigt mot slutet av helgen när måndagen närmade sig. Mycket av maten var lagad på rester från helgen. Man anrättade Irish Stew på lamm, potatis och grönsaker, och gjorde olika smörgåsar med kött från stekar eller skinka, ofta med chutney och pickles. Till maten drack man te, barnen med varm mjölk och honung i.
Söndagmiddag är vanligt i Storbritannien, och även om familjen Davies sätt inte var allmänt, så är det värt att härma, både för att det är mysigt, men även av ekonomiska skäl. Genom att rensa kylen på smått och gott och laga till det spar man både pengar och skapar en extra fin måltid.
Konsten att ta hand om rester är tynande. På något vis har ett ideal med överdriven rädsla för sparad mat blivit tongivande. Många tror inte att man kan äta en gryta som man har kokat ett par dagar tidigare, eller att en bit stekt kött kan ligga tre dagar och sedan stekas på igen . Detta är förstås helt galet. Köttgrytan blir bara godare och köttbitarna helt okej.
Man kan helt enkelt slå fast: matförgiftningar är inget stort samhälleligt problem i Sverige i dag (även om de förstås i enskilda fall kan vara mycket smärtsamma och drabbande). Däremot är det överdrivna slängandet av föda problematiskt, både ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. Ändå har vi ju bättre förutsättningar än någonsin att ta hand om maten, i kylskåp och frysar. Kunskapen att kunna se och lukta sig till om något är oätligt är helt kart försummad. I hemkunskapen borde eleverna få lära sig hur olika defekter luktar och ser ut: mögel, ruttet och härsket. Och också hur man tar till vara på det man inte orkat äta upp.
Det slängs enorma mängder mat varje år här i landet. 900.000 ton här i Sverige är en siffra som figurerat. Ja, det lär vara någonstans kring 25 procent av maten som hamnar i soptunnan till slut. Vi måste försöka se kökshållningen som ett kretslopp där resurserna ska tas tillvara, det skulle alla tjäna på.
Vi saknar alltså kunskap för att ta hand om mycket av resterna. Efter julen brukar mer mat kastas bort än vanligt. Och en viss försiktighet är inte fel. Vissa saker har stått länge i rumstemperatur och måste kasseras. Men mycket kan tas till vara. Julskinka och korvar kan skäras till pyttbitar och frysas in. Ostar kan rivas och smulas och frysas in. Grova grönsaker som grönkål, brysselkål och vitkål kan strimlas och förvandlas till sallader med salt, olja och vinäger. Lax kan halstras och serveras med överblivna såser. Patéer och pastejer kan gratineras på smörgås i ugn, gärna tillsammans med svamp eller bacon. Det överblivna kan vändas till delikatesser, bara man bemödar sig en aning.