Det var först när grevinnan Eva Ekeblad, född de la Gardie, 1747 skrev till Kungliga vetenskapsakademien och berättade om sina försök att framställa brännvin av potatis som denna knöl gjorde succé i breda led. Ett tunnland säd gav sextio kannor brännvin, medan samma areal med potatis gav mer än det tredubbla. Potatismjölet kunde dessutom nyttjas som puder, stället för det hälsovådliga pulver som tidigare använts. För att demonstrera lät hon klä sin peruk med potatisblommor.
De första potatisplantorna hade nått Sverige knappt hundra år tidigare. Olof Rudbeck var pionjär, men det var som prydnadsväxt den introducerades i Uppsala botaniska trädgård. Senare försökte Jonas Alströmer introducera den som matväxt, men framgången var blygsam. Trots det har Alströmer utsetts till den svenska potatisodlingens fader. Istället borde kanske den driftiga Eva Ekeblad hyllas.
Å andra sidan ledde upptäckten till ett ohejdat supande där husbehovsbränningen avlöstes av totalförbud, utom för Kronans brännerier. Bådadera fick närmast katastrofala följder.
Men potatisen vann med tiden också terräng i köket. Billig och enkel att odla, närande, mättande och hållbar var den dessutom. Understundom var den även välsmakande.
Det senare gäller framför allt så här års. Sedan barnsben hade jag en tradition att aldrig smaka färsk-, eller som den kallas hemma i Skåne: nypotatis, förrän på Midsommarafton. Tanken är god, men numera ratar jag almanackan och låter vädret avgöra. När den svenska potatisen gör entré är det också fritt fram att njuta dess underbara smak.
– Potatis ska kokas levande, är ett uttryck som konstnären Philip von Schantz lär ha myntat.
Det kan inte uttryckas bättre! När den väl är ur jorden, så är tiden fram till det kokande vattnet avgörande för potatisens smak. Till det ska läggas att överkokning är fatal och att dillstjälkar och salt i vattnet förstärker den speciella svenska smakprofilen. Nyklippt dill och en klick smör serveras till och sedan behövs egentligen inget mer. Denna delikates är fullt i klass med den vita sparrisen.
När jag härom veckan åt lunch med den legendariske vinmakaren Phil Laffer serverades vi kokt primörpotatis till varmrätten. Det fick Laffer att gå i spinn.
– Vilken delikatess, jublade Laffer och konstaterade att något liknande hade han aldrig smakat. Definitivt inte hemma i Australien där denna knöl är ett närmast ointressant kosttillskott.
Strax dessförinnan hade jag samtalat en hel kväll med syskonparet Bitte Persson och Bertil Larsson i samband med att deras Larsvikens lantbruk i Viken tilldelades Lilla Sällskapets diplom för sina insatser framför allt på potatisens område. Redan att höra dem tala om olika sorter, deras användningsområde och speciella egenskaper hade gjort mig övertygad om att här har vi en utmaning som måste mötas.
Färsk svensk potatis, eller den ännu tidigare primörpotatisen, är inte bara värd en hyllning; den förtjänar att göras till en svensk specialitet som ska bevisa att vi har ett matarv att både vårda och skryta med. Tyvärr har livsmedelhandeln (i symbios med ett stordriftstänkande och effektivitetsmaximerande jordbruk) inte gjort mycket för att hjälpa denna utveckling på traven. Själv skulle jag mer än gärna vara med på en provsmakning av olika potatissorter, precis som halva svenska folket numera har vinprovning som hobby.
Det allra bästa är förstås att kombinera dessa två aktiviteter och när skulle det kunna vara bättre än nästa helg? Då har potatisen en given plats på bordet, precis som sillen och jordgubbarna.
Öl och brännvin (det traditionella svenska potatisbrännvinet är dock ett minne blott) får gärna vara med. Testa Karlsson’s Gold Vodka (nr 82465, 349 kr/70 cl) om du vill smaka brännvin gjort på färskpotatis – hur nu det är möjligt, när det är stärkelse som omvandlas till jäsbara sockerarter. Sådan finns i betydligt mindre utsträckning i färskpotatisen.
Men helgen är lång och måltiderna kommer som smultron på ett grässtrå. Här har jag därför komponerat en måltid till både vinets och potatisens lov. Det handlar om mat som inte kräver timmar i köket. Mycket kan förberedas, en del redan dagen innan, för att färdigställas à la minute. Precis så ska det vara: koppla av med vännerna, njut, höj ditt glas och fira att sommarens bästa helg står för dörren.