Andrea Friedl, nutritionist på Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa (CFF) ger några konkreta råd för den som vill handla och äta mer miljövänligt.
Det senaste året har det skrivits och talats mycket om vår livsstils inverkan på miljön och utsläppen av växthusgaser. Av hushållens utsläpp beror cirka 30 procent på maten vi äter.
Allt handlar inte om transporterna eller att bara köpa ekologiska livsmedel. Det handlar också om hur djuren föds upp, grönsakerna odlas och varorna produceras. Tomater som odlas i växthus i Sverige drar mer energi än frilandsodlade tomater från södra Europa, trots att de senare körs lång väg med lastbil.
Tillämpad näringslära, CFF, SLL, är en föregångare när det gäller att se både hälso- och miljöaspekter av den dagliga maten, dessutom med tanke på djurhållning och global rättvisa. Redan för åtta år sedan gav man ut "Ät smart", ett utbildningsmaterial som förespråkar större andel vegetabilier, mindre tomma kalorier som godis och läsk, mer ekologisk mat, rätt val av kött och grönsaker och mat som kräver minsta möjliga transport.
Smart-budskapet håller även i ljuset av den senaste miljödiskussionen.
Köttkonsumtionen skulle enligt Smart behöva minska med 25 procent men har på de åtta åren i stället ökat med cirka 3 kilo per person och år. Om man använder mer bönor och andra baljväxter, som också ger protein, behövs mindre kött.
- Ner med bönorna i grytan eller blanda i köttfärssåsen, tipsar Andrea Friedl.
- Man vill gärna höra ett "antingen eller" men det handlar inte om att alla bara ska äta bönor och bli vegetarianer, säger Andrea Friedl. Det finns ju fördelar med att ha djurhållning i Sverige. Men vi behöver inte äta 200-gramsbiffar.
Smart-budskapet är: välj krav- eller naturbeteskött; lika mycket lamm och nötkött som i dag, mindre kyckling och griskött.
- Köp och använd mer grova grönsaker som morötter, selleri och kål, föreslår hon. Man kan blanda det i en gryta och behöver då mindre kött. Det är bra både för hälsan och för miljön. Ät potatis till maten i stället för ris eller pasta en gång mer i månaden, man behöver inte sluta äta ris för att det är miljöovänligt.
- Byt laxen mot närfångad och hälsosam strömming en gång i månaden eller ät vegetariskt en gång i veckan, tipsar Andrea Friedl. Gör något som ger bättre vanor hellre än att tänka på vad du inte ska äta. Bestäm dig för att ha grönsaker till maten varje dag. Riv morötter eller blanda rotselleri i potatisen som ska ugnsstekas. Ge barnen en skål med råa bitar av kålrot när de väntar på maten.
- Enklast är att äta enligt "tallriksmodellen", säger hon. Det är både miljövänligt och mer hälsosamt.
Den innebär en fjärdedel protein som kött, fisk, ägg, linser eller bönor, resten av tallriken delas av potatis, pasta eller ris + bröd samt grönsaker och rotfrukter + frukt och bär.
Att tänka säsong när man handlar frukt och grönsaker är ett annat gott råd.
- Det finns ingen anledning att köpa mango på hösten när det finns mycket svensk frukt, säger Andrea Friedl. Men det skulle vara omöjligt att äta rekommenderade ½ kg frukt och grönt på våren om vi inte importerade. Titta varifrån frukten kommer! Hellre äpplen från Frankrike än från Argentina när det inte finns svenska.
Men det allra onödigaste miljöslitaget är all mat som inte blir uppäten utan kastas.
- Miljöpåverkan är okej när den är motiverad, anser Andrea Friedl men väldigt onödig om man slänger maten.