När Alexandra Pascalidou blev gravid fullkomligt exploderade hennes matintresse. Plötsligt blev det viktigt både att tänka på vad hon åt men också på att föra det grekiska matarvet vidare. Ungefär samtidigt föddes tanken på att göra en kokbok som kombinerar recept med berättelsen om släktens historia.
–Jag ville ta svenskarna i handen och leda dem in i det grekiska köket, berättar Alexandra.
Alexandras mamma, Hrisula, är en mästerkock. Under uppväxten i Rinkeby serverades aldrig halvfabrikat, helt enkelt för att de inte hade råd med det. I köket fanns alltid färdiga grytor och nybakat bröd som mamman lagade. Allt för att det skulle fungera då hon i princip varje kväll tvingades lämna barnen ensamma för att gå till sitt jobb som städerska.
– Enda halvfabrikatet var att vi ibland kunde få en burk inlagda persikor som lördagsgodis. Det var himmelriket då, men idag är jag oändligt tacksam för att all mat lagades från grunden.
Eftersom mamman är så duktig i köket var det inte helt enkelt att börja experimentera bland grytorna, men matintresset väcktes ändå tidigt. Det var framför allt efter Alexandras flytt till Stockholms innerstad som hon kände att det blev viktigt att återskapa mammas och mormors matkultur. Det blev också ett bra sätt att balansera kroglivet. Men det blev en utmaning att få fram recept.
– I Grekland lagar man mat på känsla och inte på recept. Det är en kopp hit och ett mått dit. Och man kan få svar som - du ser väl hur mycket det ska vara...
Den grekiska mattraditionen är också väldigt traditionell. Enligt sedan måste till exempel familjen bjuda ”alla” på kalas när någon dött. Först på nionde dagen, sedan på fyrtionde dagen, sedan på årsdagen, och sedan varje årsdag...
För några år sedan arbetade Alexandra under ett år som programledare för grekisk morgon-tv. I programmet var matlagning en viktig del.
– Jag tänkte hela tiden att det här borde man visa i Sverige. Inte minst eftersom Grekland är ett så stort resmål för svenskarna.
Alexandra tycker att svenskarna borde lära mer av den enkla men hälsosamma grekiska kosten. Till exempel är grönsakskonsumtionen högst inom hela EU.
På det grekiska bordet dukas många rätter fram samtidigt. Rätterna är lätta och fräscha och lyfter fram råvarorna. Kryddningen är försiktig. Man ”bäddar” med grönsaker och meze och gärna kokta grönsaker. Sedan serveras kött eller fisk. Dessutom äter man mer säsongsanpassat.
– Grekerna äter dessutom ekologiskt och närproducerat utan att tänka på det.
Även i den hektiska storstaden Aten äter invånarna ägg och kött som kommer från hembyarna.
– När vi kommer till Aten knackar alltid grannfrun Penny på dörren med färska ägg från byn. Det är nämligen otänkbart att Alexandra ska behöva gå till supermarketen och köpa ägg till dottern.
Alexandra Pascalidou känner sig stolt över det grekiska köket och det vill hon visa med sin bok. Och framför allt vill hon hålla fram de fantastiska råvarorna: olivoljan, fisken och citrusfrukterna...