På vissa punkter skiljer sig svenskarna från de flesta av jordens andra folk. En österrikare, till exempel, skulle knappast komma på tanken att lägga kapris på sin nationalrätt.

Möjligen är detta dumt. Kapris har nämligen förmågan att locka fram nya och spännande sidor ur de mest oväntade rätter.

Den kapris vi oftast möter är de små blomknoppar som hämtas ur kaprisbuskar runt Medelhavet. En sort som allmänt säljs i Sverige är Zetas småkapris. En annan är Paradiso. Den förra är dyrare. Borde den vara det?

Vi har testat.

En skillnad som direkt framträder är det enfaldiga stuket på Paradisos 100-gramsburkar. I den minimala öppningen ryms bara pyttesmå skedar. Även med sådana är det svårt att få ut knopparna utan att krossa dem, såvida man inte vill hälla ut spadet och därmed försämra kaprisens hållbarhet.

Löser man det problemet blir Paradiso en angenäm bekanskap.

Märket Zeta på etiketten brukar borga för hög kvalitet - goda italienska produkter till hyfsade priser. Men Zetas kapris lever inte upp till förväntningarna, den är en smula sladdrig i konsistensen med svag, aningen unken kaprissmak.

Paradiso visar mer sting i både smak och konsistens, med hög syra och tydlig och angenäm kaprissmak.

Paradiso är den klart mest prisvärda av de båda.