Hiram ritade sig in i mathistorien
Märit Huldt är framför allt känd under signaturen ”Hiram”. Från mitten på 1950-talet och nära tjugofem år framåt skrev hon om mat i Svenska Dagbladet. Hennes personliga ton och tecknade små bilder uppskattades av många och hennes kokböcker efterfrågas än i dag på antikvariat.
Märit Huldt (född 1912) hade tänkt sig en konstnärlig bana, och gick på Konstakademien. Hon ritade tapetmönster och var under en period textilexpert på Broströmrederierna i Göteborg. Matskribent blev hon av en slump, sedan hon deltagit i en tävling i Svenska Dagbladet där man skulle skicka in recept på en festmåltid. Hennes skinka à la Joffre, gurksalladen och tårtan var så uppskattade att hon anställdes. Och signatur skulle man ha när man skrev i tidningen, det fick bli ”Hiram” efter favoritpudeln.
De kåserande texterna förmedlade framför allt lust och inspiration, snarare än de stränga receptuppställningarna som var vanliga. Texterna har till och med blivit föremål för en avhandling. Bilderna ritade hon själv och den lilla tanten med tofs är en ständig följeslagare.
Märit Huldt höjde tillsammans med Dagens Nyheters Pernilla Tunberger matskrivandets status till kultur i en tid då mat var långt i från trendigt. 1983 blev den hon första kvinnan att väljas in bland herrarna i Gastronomiska akademien. Hon avled 2006.
Mat-Tina
Tina Nordström gick rätt genom rutan när hon 2000 tog plats i SVT:s ”Mat”. Hennes rättframma sätt och signaturfras ”Jättegott” tilltalade och bjöd in tittarna direkt.
Hon föddes 1973 i Skåne och växte upp med mat. Hennes föräldrar drev krog och hon gick restaurangskolan i Helsingborg. I början av sin karriär tävlade hon ofta, och har bland annat varit i final i Årets kock och hämtat hem en silvermedalj vid kock-OS år 2000.
Hon kom att bli ett svenskt, kvinnligt svar på ”Den nakne kocken”, Jamie Oliver som nyligen hade gjort succé. Hon talar direkt till tittarna och är tydlig med vad hon själv tycker och gillar.
När Tina använde saker i sina program, som stekpincetter och vaniljstång, tog de blixtsnabbt slut på butikernas hyllor.
Förutom flera säsonger matlagningsprogram i Sveriges Television har hon också gjort program om svensk matkultur för den internationella marknaden och gett ut ett flertal kokböcker. Hon har jämförts med Tove Jansson; trygghet och äventyr samtidigt.
Tina Nordström, som fortfarande är Mat-Tina med hela svenska folket, har ibland fått kritik, till exempel för att hon använder för mycket fett i maten, men det verkar inte vara något som bekymrar hennes fans. När sju partiledare drabbade samman i en partiledardebatt inför valet 2006 valde ändå de flesta tv-tittare att se på Tinas kök i en konkurrerande kanal i stället.
Gustafva kockade på skeppsbron
Gustafva Björklund var inte den första att ge ut en kokbok på svenska. Hennes första Kokbok kom ut knappt hundra år efter Cajsa Wargs ”Hielpreda” gavs ut, men hennes ”Kokbok” blev en av sin tids mest berömda och kom ut i många upplagor.
Hon föddes 1794 i Finland men flyttade till Sverige redan som barn, och familjen drev en krog utanför Stockholm. Hon tjänade som hushållerska både i privata hem och arbetade i sin systers krogverksamhet i Mariefred och Södertälje.
År 1833 flyttade herrklubben Lilla Sällskapet in i det Petersénska huset i Gamla stan i Stockholm. Gustafva anställdes som ansvarig för serveringen och det var då hennes storhetstid började. Hon övertog så småningom ruljangsen och öppnade även eget ”spisqvarter”. Såväl hennes matlagning som hennes dukning uppskattades och hon tog sig också tid att skriva kokböcker. Hennes ”Kokbok för Husmödrar” följdes av yterligare två och alla blev mycket populära. En orsak till detta kan vara att hon var påverkad av fransk matlagning. Svensk mat var vid den här tiden framför allt påverkad av det tyska köket, skriver Inger Ärlemalm i sin bok ”Cajsa Warg, Hiram och de andra” (Ordalaget, 2000).
Trots framgången dog Gustafva fattig och utsliten år 1862. Lilla Sällskapet återuppstod på 1960-talet och har till ändamål att vårda och främja den svenska matkulturen.