Fakta om Leif Mannerström

Aktuell: Driver stjärnkrogen Sjömagasinet i Göteborg. Har precis kommit ut med kokboken ”Mannerströms viltkokbok” (Norstedts).

Född: 1940 på Söder i Stockholm. Bor i Göteborg sedan 1957.

Familj: Hustrun Lilian, sonen Sebastian, dottern Pernilla.

Krogar: Första köksmästarjobbet var som 23-åring på fisk och skaldjursrestaurangen Henriksberg. Öppnade 1974 Johanna, där det serverades mat inspirerad av det nya franska köket. Tog över fisk- och skaldjursrestaurangen Sjömagasinet 1994 som 1999 fick en stjärna i Guide Michelin.

Böcker: Har gett ut bland annat ”Husmanskonst” (2006, Prisma), ”Sill & Strömming” (2005, Prisma), ”Johannas hemligheter” (1981, Atlantis).

VILTFAKTA
Älg. Europas största klövvilt, Sveriges största viltart och det vilt som har störst betydelse för jakten. Älgstammen i landet räknas som världens tätaste. Det anses att vi har ca 250 000 älgar, dvs en älg för varje jägare. Älgen trivs bäst i marker med omväxlande skog, hyggen och våtmarker. Förekommer i hela landet utom på Gotland.

Rådjur. Bock, get eller rå, kid eller lamm. Vikt ca 30 kg. Det minsta klövviltet vars betydelse för jakten ökat starkt de senaste 100 åren. Trivs i småbrutet landskap med blandskog, buskmark och odlad mark. Förekommer i hela landet.

Hjort. Kronhjort är vårt näst största klövdjur. Förekommer huvudsakligen i södra och mellersta Sverige. Dessutom finns lokala populationer av inplanterat kronvilt. Dovhjort kommer ursprungligen från Mindre Asien och har hållits i hägn i Sverige sedan 1500-talet. Förekommer på flera håll i södra och mellersta Sverige.

Vildsvin. En galt kan väga 150 kg och en sugga ca 80 kg. Vildsvin är det senaste tillskottet till den svenska klövviltfaunan – även om det tidigare fanns i vilt tillstånd i landet. Vill helst ha tillgång till skog och sumpmarker. Sprider sig i landet och förökar sig snabbt.
Tänk på att upphetta kött från vildsvin till minst 70 grader innertemperatur, eftersom vissa trikiner överlever frysning.

Hare. Skogsharen förekommer i hela landet. När dagarnas längd krymper börjar den växla till den vita vinterpälsen. I slättbygderna trängs skogsharen undan av den invandrande fältharen, som ursprungligen inplanterades. Dessa harar kom från Tyskland, och därför kallades fälthare för ”tyskhare”.

Skogshöns/Ripor. Tjäder, orre och järpe förekommer i så gott som hela landet. Tjädern är barrskogens fågel, orren hör hemma i öppna marker och vid ljunghedar, järpen är en skogsfågel och föredrar fuktiga områden med al. Dalripan är lågfjällens fågel och drar sig på vintrarna ner i björkskogen. Fjällripan trivs bäst uppe på kalfjället.

Fasan och rapphöna. Fasanen är den största kulturbundna hönsfågeln. Den ursprungligen asiatiska fasanen inplanterades så sent som i slutet av 1800-talet och förekommer idag i södra och mellersta Sveriges jordbruksbygder. Trivs i det småbrutna landskapet med odlade fält, täta buskage, skogsdungar och vattendrag med vassar. Rapphönan räknas som inhemsk fågel. Trivs på de öppna fälten.

(Källa: Mannerströms viltkokbok)