Inget kan ge så mustiga och djupa smaker som långa kok. Att låta en köttgryta puttra långsamt, långsamt på spisens lägsta värme gör att smakerna glider in i varandra; det brynta köttets rostade smaker, grönsakernas sötma och buljongens must förenas.

Det sista två åren har jag lagat extra mycket långkok eftersom jag jobbat med en kokbok med samma namn. Förutom själva glädjen att laga till dem har det också inneburit praktiska fördelar.

Jag har märkt att det spar tid när man lagar långkok, eftersom man kan låta grytan puttra medan man läser en god bok, ser på teve, sorterar tvätt eller vad man nu sysselsätter sig med. Dessutom är det bra för hushållskassan eftersom billigare köttdetaljer kan användas (och de har alltid mer smak än mörare delar).

När familjen dyker upp i köket och ropar efter mat, är man förberedd. Då kommer grytan man lagade kvällen före väl till pass. Den värms i all hast och serveras.

Är det bråttom får det bli bröd till (här i landet är vi än i dag dåliga på att äta bröd till grytor och stekar, men det är ju så gott), annars kokar vi pasta, ris eller potatis, beroende på vad vi hinner med och har lust till. Ibland äter vi bara sallad till köttet, det blir mindre bastant på det viset.

Det bästa är att grytan blir godare om den får stå ett eller ett halvt dygn. Köttet återfuktas och eftermarineras av såsen och det ger extra god smak.

Soppa och stek är andra långkok som förgyller tillvaron. Sopporna kan man också laga minst en dag i förväg. Men stekarna bör anrättas samma dag som de ska ätas, i alla fall om de ska serveras varma, och gärna på låga temperaturer. På det viset krymper köttet mindre och blir klart saftigare.