Att vi kan skydda både hjärtat och blodkärlen och trigga immunförsvaret genom att välja rätt sorts mat råder det ingen tvekan om. Men hur är det med hjärnan? Finns det Mat som påverkar vår mentala prestationsförmåga och vårt psykiska hälsotillstånd? Som, kort sagt, gör oss smartare?
Absolut, menar Per Ove Lind, pensionerad läkare, med ett dussintal böcker i hälsofrågor bakom sig.
Nu kommer han ut med en ny: "Smart av mat", som ger oss tips på allt från vad vi bör äta för att inte bli så trötta och dåsiga efter lunch, till hur man ökar mängden serotonin i hjärnan och minskar risken för alzheimer.
Det är de nu så omdiskuterade kolhydraterna (som socker och stärkelse) som är vetenskapligt bäst undersökta när det gäller vår grad av smarthet.
Kolhydrater förbättrar minnet och den kognitiva förmågan, som att lösa räkneproblem och hitta ord, visar flera studier. Men det är framförallt på morgonen vi behöver få i oss dem. Så en frukost á la Atkins, bestående av enbart fett och proteiner, är inget Per Ove Lind förespråkar.
- Nej, en lång rad studier visar enstämmigt att får man inte i sig ordentligt med kolhydrater på morgonen blir man dummare i huvudet hela förmiddagen.
Trots att hjärnan bara utgör två procent av vår kroppsvikt förbrukar den inte mindre än tjugo procent av all den energi vi får genom maten.
Men den är kräsen, den accepterar bara en enda kolhydrat som bränsle, nämligen glukos, eller druvsocker.
- En trevlig egenskap hos kolhydraterna är att man inte behöver vänta länge på resultatet, utan man kan faktiskt bli smart samma förmidddag om man äter tillräckligt med kolhydrater till frukost.
Men det gäller förstås att välja långsamma kolhydrater, med lågt GI (glykemiskt index). Hos dem som äter frukost med lågt GI (grovt bröd, müsli, gröt) blir ordminnet bättre under hela förmiddagen, visar en studie.
Andra studier har visat att hos den som väljer snabba kolhydrater till frukost dalar blodsockret så snabbt att man redan på bussen på väg till jobbet blir hungrig igen.
Signalsubstansen serotonin, som påverkar både känslor och humör, påverkas i sin tur också av vilken mat vi äter. Så kan till exempel kolhydratrik mat öka serotoninhalten i hjärnan genom att underlätta för aminosyran tryptofan att passera blodhjärnbarriären och i hjärnan omvandlas till serotonin.
Medan en kolhydratrik frukost gör oss piggare och smartare på förmiddagarna, gör en lunch med ungefär samma innehåll att man blir däst, trött och trögtänkt - man drabbas av så kallad "post lunch dip".
- Vad det beror på är det egentligen ingen som vet. Egentligen borde vi sova middag efter lunchen, men i brist på siesta är det utmärkt med en till två koppar kaffe. Det gör oss piggare i åtminstone två timmar.
Koffeinet tycks utöva sin stimulerande effekt på hjärnan genom att blockera den hämmande nervsignalsubstansen adenosin. Denna substans finns i flera delar av hjärnan och kan sänka vakenhetsgraden.
Tre koppar kaffe och och ett glas vin om dagen har i två undersökningar (av kvinnliga pensionärer) visat sig kunna minska risken för demens. Medan större mängder alkohol förstås tar död på hjärnceller.
Medan kolhydraterna gör oss smarta snabbt (fast effekten är kortvarig, högst några timmar), så gör de nyttiga omega 3-fetterna oss smarta på sikt. Avgörande för hjärnans funktion och för vår smarthet är att omega 3 mycket tidigt i vårt liv, redan i fosterlivet och i tidig spädbarnsålder, byggs in i hjärnans cellmembraner. Och det gäller särskilt den mycket långkedjiga omega 3- fettsyran dha, som finns rikligt i fet fisk.
Enligt en studie, publicerad i fjol i medicintidskriften Lancet, hade barn till mödrar som ätit mer än 340 gram fisk och skaldjur i veckan bättre nervfunktion och högre intelligens vid åtta års ålder än barn till de mödrar som ätit mindre mängd fisk.
Och enligt en norsk studie visade barn till mödrar som fått torskleverolja bättre resultat på test av kognitiv förmåga än barn till mödrar som fått majsolja.
Visserligen bör gravida kvinnor, på grund av kvicksilverutsläppen, begränsa intaget av vissa fiskar, särskilt feta viltfångade fiskar från Östersjön, Vänern och Vättern. Men det går bra att äta till exempel odlad lax, sill, sardiner, skaldjur och fiskbullar, enligt en rapport från Livsmedelsverket.
Omega 3 tycks också kunna lindra besvären vid vissa funktionshinder som adhd och minska risken för allvarliga nervsjukdomar som alzheimer.
Hur kosten kan påverka hälsan och hur växterna kan användas inom medicinen har varit Per Ove Linds stora intressen, parallellt med jobbet som distrikts- och försäkringsläkare under många år. Intresserad av botanik var han redan som barn och på 70-talet läste han farmakognosi i Uppsala.
- Tyvärr kan vi läkare alldeles för litet växtkemi, och hur maten kan förebygga och bota sjukdomar har de flesta läkare ingen utbildning i alls. Jag var väl litet före min tid och kände mig ensam i början, men i dag är intresset oerhört stort för de här sakerna, både bland läkare och hos allmänheten. Den tiden är förbi då läkare bara kunde sitta och skriva ut läkemedel till folk.