Den traditionella medelhavskosten hyllas ideligen för sina goda effekter på hälsan. Den som äter som de gamla grekerna på Kreta kan få både ett längre och friskare liv.
Deras mat baseras på grönsaker, baljväxter, fullkorn, magra mejerivaror, olivolja, begränsade mängder kött, nötter, frukt och lite vin.
Som DN tidigare har berättat tar forskare i Uppsala nu reda på om det går lika bra med råvaror som kan odlas och produceras här i norr. De har översatt den grekiska maten till svenska, moderna förhållanden. Det betyder rapsolja i stället för olivolja, päron i stället för melon och matkorn i stället för pasta.
Än så länge befinner sig forskningen, som är finansierad av Lantmännen, på ett tidigt stadium. Men resultaten antyder att vår nordiska mat kan vara lika bra för blodtryck, blodfetter och vikt som maten som traditionellt åts runt Medelhavet.
Det gäller att ta fasta på de viktiga grundstenarna i medelhavskosten. Det betyder att det till exempel alltid finns grönsaker i olika färger på tallriken. De är fullspäckade med vitaminer, fiber och antioxidanter.
Till vår middag serverar vi rödkål, som för många kanske främst är ett tillbehör till julskinkan. Den är full av C-vitaminer och får en mjuk, söt och lite syrlig smak när den kokas tillsammans med lök, äpplen och äppelcidervinäger.
Grekerna ringlar gärna rikligt med olivolja över både grönsaker och mat. Den är full av nyttiga fetter, som höjer halterna av ”det goda” kolesterolet HDL och sänker ”det onda” LDL-kolesterolet.
Vi har vår rapsolja, som är lika bra för hälsan. Den produceras på våra breddgrader och är därför också ett bra miljöval.
Medelhavsmaten innehåller traditionellt ganska lite rött kött. En av världens främsta experter på kosten, Dimitrios Trichopoulou, har berättat i en DN-intervju att han under sin uppväxt i Grekland bara åt kött på torsdagar.
I stället serveras gärna kyckling eller fisk till middagen. Här kan vi med fördel äta feta fiskar som lax och makrill, som är fulla av den nyttiga fettsyran omega-3.
En annan viktig del av medelhavsmaten är fibrer. De finns både i grönsaker och spannmål. Här har vi i Norden faktiskt ett försprång framför grekerna tack vare våra fiberrika knäckebröd, som ofta är bakade på råg. Näringsforskare från andra länder är avundsjuka på vårt stora utbud av knäcke- och fullkornsbröd. Men de brukar också snegla med avund på våra frukostvanor med till exempel fiberrik, kolesterolsänkande havregrynsgröt.
När Uppsalaforskarna utformade sin nygamla nordiska diet ersatte de couscous, bulgur och ris med två ganska nya spannmålsprodukter: mathavre och matkorn. De har en lite nötig smak, är fiberrika och går snabbt att koka.
Att dricka ett glas vin till middagen är en självklarhet i många medelhavsländer. Vinet förhöjer inte bara smaken på maten. För de flesta över 40 år – men inte för alla – kan måttliga mängder alkohol förbättra hälsan.
Det spelar faktiskt ingen roll om man har öl, vin eller lite sprit i glaset. Det är själva alkoholen som kan minska risken för till exempel hjärt-kärlsjukdomar. Vi kan alltså lika gärna dricka en liten hemkryddad nubbe och ta ett glas öl till middagen.
Skivad, färsk frukt får ofta avsluta en traditionell grekisk middag. Medan våra efterrätter ofta är små kaloribomber får grekerna i sig vitaminer, antioxidanter och fibrer. Därför avslutar vi vår middag med lingonkokta päron som serveras med en liten klick grädde blandad med hälften kesella.