Skillnaden beror inte bara på att sommaren lockar till enklare matlagning. Också potatisen själv förändras. Ju mer den mognar, desto mer stärkelse lagrar den på sig.

Från den första oktober är det höst- och vinterpotatis som gäller. Skalet blir tjockare och potatisen klarar bättre hantering och lagring. Stärkelsen gör att potatisen binder sig i rårakor, kroppkakor och gratänger och blir en lagom ihophållen massa i ett fluffigt potatismos.

King Edward, mandelpotatis, Herta, snöboll och vit drottning är mjöliga sorter som passar till gratäng, mos eller kronans kaka, pressad potatis och soppor.

Fasta sorter som bintje, folva, sava och den rödskaliga Asterix passar bra att råsteka, att göra klyftpotatis, pommes frites och stuvning av.

Blå Kongo, den lilablå potatisen som behåller mycket av sin färg även efter kokning kan vara roligt att överraska med i ett blått potatismos eller som ovanligt färginslag i en potatissallad. Men i restaurangvärlden är den inte lika populär som för några år sedan när den hade nyhetens behag.

Ska man bara koka potatisen spelar det inte så stor roll vilken man väljer - förutom att den förstås ska vara god.

Årets skörd av höstpotatis har blivit lite mindre än normalt beroende på den extremt torra sommaren. Men till en del balanserades det upp av regnen i slutet av växtperioden.

- Man får räkna med en del skorv på potatisskalen, som det kan bli sådana år, men över lag är kvaliteten god, säger Anders Lundh, potatisodlare sedan 25 år.

Något högre priser tror han det blir och kanske en förkortad säsong på vårkanten för den svenska potatisen.

Men då har vi konsumenter börja längta efter färskpotatis igen och köper kanske nypotatis från Egypten och Kanarieöarna - i väntan på den första svenska.

På en potatisträff på Långbro värdshus lagade krögaren Fredrik Eriksson och hans stab en väldigt god soppa. DN fick receptet. Ett mos med selleri och en gratäng med kantareller är matredaktionens egna potatistips.