Svensk chokladfrossa på Belle-Île

Claude Monet kom till Belle-Île för att föreviga några av öns många dramatiska klippformationer.

Monets Belle-Île-tavlor blev så berömda att när den franske skulptören Auguste Rodin besökte ön första gången utbrast han:
– Det är en Monet!

Svenska Sofia Rydemalm kom hit första gången påsken 2003. Hon utbrast då ingenting särskilt, men hon blev kvar och snart föddes en dröm om ett chocolaterie, en chokladfabrik.

Tillsammans med sin franske make Patrik Thomas driver hon i dag La Palantine (döpt efter svärfars fiskebåt) som förenar experimentlusta och en slags crossover-choklad som låter både de franska och svenska rötterna märkas.

Patriks bakgrund som konditor och chocolatier gjorde valet naturligt och för Sofias del har chokladen, som säljs i både Frankrike och Sverige, blivit ett sätt att behålla kontakten med sitt gamla hemland.

– Utmaningen, att göra något tillsammans, var en del av lockelsen. Jag har tillfört svenska influenser och lägger ned mycket tid på förpackningarna, konstaterar Sofia Rydemalm.

Hon har bland annat fått Ulf Lundell att formge förpackningen till en mörk chokladkaka med kanderade apelsinbitar.

De svenska influenserna märks bland annat i La Palantines egen variant av prinsesstårta och chokladkakor med inslag av pepparkaka eller kardemumma.

Innanför dörren till La Palantines chocolaterie, beläget i en brant uppförsbacke i öns största stad Le Palais, ligger chokladvykort med kärleksförklaringar på franska och svenska, pyramider med handrullade tryfflar – ganacher – fyllda med grädde och choklad. Pastillsocker i näckrosmönster pryder prinsesstårtan där chokladmousse är en av ingredienserna.

Allt tillverkas för hand bakom ett tunt draperi där Patrik Thomas hanterar tempererings- och drageringsmaskiner med varsam men bestämd hand på ett minimalt utrymme.

Många utomsocknes som aldrig har varit här tidigare konstaterar upprymt att det är som att kliva in i en scen i Hollywoodfilmen ”Chocolat”.

– Det är jag som är Johnny Depp, brukar Patrik Thomas svara.

Ungefär 70 procent av chokladen säljs till franska kunder på ön och på fastlandet. Resten skeppas till Sverige och till svenska delikatessbutiker.

Patrik Thomas värjer sig mot det alltför stora allvaret som ibland vilar över svensk chokladkonsumtion.

– Ibland blir det lite för mycket snobberi. Många försöker att göra choklad till en slags vinkultur där chokladen ska ätas på ett speciellt sätt och smälta i munnen. Det blir för tjusigt. Att äta choklad ska vara lustfyllt och avslappnat, säger han.

Sofia Rydemalm vill att den lusten också ska genomsyra processen när idéer om nya, djärva smakkombinationer uppstår.

– Vi slutar aldrig att tänka på choklad. Idéerna kommer när vi går på museum, äter på restaurang eller ser en färg. Den kreativa processen, att vi kan leka oss fram till nya smaker, är roligast av allt, säger hon.

La Palantines mest uppskattade smak är ett resultat av denna experimentlusta: Mörk choklad (São Tomé 70 procent) med kraftiga stänk av havssalt. En annan chokladkaka har Sofia och Patrik valt att kalla ”Flower power”: mörk choklad med kanderade viol- och rosblad. En annan storsäljare är ljus choklad med färskmalen kardemumma.

Fikon, ingefära och tranbär är andra ingredienser som ska samsas med chokladen utan att bli för dominerande.

Men varför väljer man egentligen att starta en chokladfabrik på en ö mitt ute i Atlanten?

Anledningarna är flera.

– Patrik växte upp här och genom att inte slå oss ner i Stockholm eller i Paris, där vi båda har bott, så får vi tid på oss att i lugn och ro bygga upp vår verksamhet, utan krav på att jaga en dagskassa. Distansen till den hetsiga storstaden tror jag märks i våra smaker. Vi törs chansa mer, säger Sofia Rydemalm.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut