I dag är det tio gånger vanligare att kvinnor dör i hjärtinfarkt än i bröstcancer.
Det faktum att kvinnliga hjärtinfarkter har andra symtom än mäns och att kvinnor med bland annat kranskärlsbesvär nonchalerats och felbehandlats i vården är temat för den uppmärksammade teveserien "Om ett hjärta" - vars sista del går i morgon kväll. Det är också temat för kampanjen "Go red - stöd kvinnohjärtat" som drar i gång nu i mars.
Vad kan man då själv göra för att skydda sitt hjärta?
Ja, råden är enkla - rök inte, ät mycket frukt och grönt och fet fisk, håll koll på kolesterolvärdena, ta en rask promenad varje dag och se till att få upp pulsen över 100 ett par gånger om dagen.
- Om vi alla kunde följa de råden skulle dödligheten i hjärt-kärlsjukdom kunna minska med åtminstone en tredjedel. Det säger Cecilia Linde, professor i kardiologi och chef vid hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Under ett vanligt dygn ligger vanligtvis bara 5 till 10 procent av hjärtslagen över 100. Ska motionen ha effekt på hjärtat räcker det inte med styrketräning. Vi måste få upp pulsen.
- Konditionsträning är det som stärker hjärtat. Men det behöver inte vara våldsamma saker. Man kan promenera, simma eller jogga. Det räcker att få upp pulsen över 100, åtminstone en men gärna ett par gånger om dagen. Springpuls brukar ligga på 130-140. Längdskidåkning och stavgång är också bra för hjärtat.
Hittills har sjukvården inte varit särskilt bra på att fånga upp människor i riskzonen och hjälpa dem att ändra livsstil.
- I dag lägger vården stora belopp på akuta insatser som hjärtklaffsoperationer och kranskärlsvidgning, säger Cecilia Linde.
- Men om vi levde på ett bättre sätt skulle många av de här behandlingarna inte behövas. Allt fler av oss inser att vi inte kan fortsätta att bara lägga pengar på dyra behandlingar, vi läkare måste satsa på att förebygga sjukdom. Och framför allt är det vår skyldighet att se till att människor inte återinsjuknar i hjärt-kärlsjukdom.
Varför har det tagit så lång tid för läkarna att börja intressera sig för att förebygga hjärtsjukdom?
- En förklaring är att kardiologin har utvecklats så snabbt. Vi har blivit väldigt duktiga på att åtgärda svåra sjukdomar med operationer och läkemedel. Och det har haft högsta prioritet. En annan förklaring är att läkare vill ha vetenskapliga bevis för det de påstår, vi vill inte bara säga det vi tror. Att fysisk träning är bra för hjärtat, till exempel, har vi ju alltid trott. Men det har inte bevisats, förrän nu.
- Kunskapen om hur viktig kosten är för hjärtat har ju också exploderat på senare tid. Tidigare visste vi faktiskt inte att frukt och grönt i stora mängder var så oerhört viktigt.
De omtalade fiskoljorna, som är så bra för hjärnan, är också bra för hjärtat. De nyttiga fisksyrorna håller kärlväggarna elastiska, de kan minska proppbildningen och fungera anti-inflammatoriskt. Dessutom verkar det som om de kan minska risken för hjärtflimmer.
- Tre portioner fet fisk, till exempel lax, makrill eller sill, i veckan, har visat sig kunna minska risken för återfall i hjärtflimmer. säger Cecilia Linde. Det kan tänkas att fiskoljan har betydelse också för att förhindra uppkomsten av hjärtflimmer och andra störningar.
Kvinnor har fler symtom än män på hjärtflimmer och svarar inte lika bra på behandlingen. Återfallsrisken är större för kvinnor, liksom risken för biverkningar av de rytmreglerande läkemedlen.
När det gäller alkohol är det viktiga ordet: lagom.
- Att ett litet glas vin om dagen har en skyddande effekt på hjärtat är helt klart. Men jag vill understryka att det handlar om små mängder, 1,5 dl ungefär. Problemet är att inte bara våra matportioner utan också våra vinglas har vuxit, i dag rymmer många glas uppåt 3 dl och det är för mycket att dricka varje dag.
Större mängder alkohol kan orsaka hypertoni (högt blodtryck). Överkonsumtion kan också orsaka alkohol-kardiomyopati (en särskild form av hjärtmuskelsvaghet, eller hjärtsvikt, som kan gå över när man slutar dricka).
Också långvarig stress ökar risken för hjärtinfarkt och blodpropp. Den som är under 50 och har ett stressigt arbete ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom med nästan 70 procent jämfört med den som har ett lugnare jobb, visar en ny studie.
- Den som stressar tar sig inte tid att motionera och slarvar med sin mat. Allt sammantaget ger det mer stresshormoner i blodet vilket leder till hjärt-kärlsjukdom.
För kvinnor är det särskilt viktigt att få en bra balans mellan arbets- och familjeliv, betonar Cecilia Linde. Samt att se till att få tillräckligt med sömn på nätterna.
- Många kvinnor lider av trötthet. Samtidigt stressar kvinnor mer än män och de sover ofta sämre, med fler uppvaknanden. Därför kan kvinnor behöva sova längre tid.
Vid allvarliga sömnproblem under klimakteriet kan man överväga östrogenbehandling, kanske som alternativ till sömntabletter, tycker Cecilia Linde. Visserligen har östrogentillskott i flera stora studier inte visat sig kunna förebygga hjärt-kärlsjukdom.
- Men kanske kan östrogenet ha viss effekt på de hjärtrusningar som många kvinnor upplever från 45-årsåldern. Vi tror att de kan ha att göra med minskad östrogenproduktion.
Att förmedla kunskap är en sak, att få människor att ändra sina vanor är något helt annat - och mycket svårare, konstaterar Cecilia Linde.
- Att bara upplysa räcker inte, vi behöver ny kunskap i hur man motiverar människor att ändra beteende. Den tiden är förbi när läkare och sköterskor bara kunde säga "ta det här pillret", "gör si och så" och så gjorde folk det. I dag kräver människor mer detaljerad information, de vill ha dialog och svar på sina frågor. Och det är bra. Men det ställer nya krav på oss.
På den livsstilsmottagning i hjärtklinikens regi, som nyligen öppnat på Karolinska, ska nu patienter från både öppenvården och sjukhusets hjärtklinik på ett nytt sätt få hjälp att förändra sin livsstil.
Verksamheten ska bedrivas i form av halvårslånga föreläsningsserier, träffar i grupp kring fem ämnen: motion, matvanor, stress, rökning och alkohol.