AGA, Aktiebolaget Gas Accumulator, blev ett svenskt storföretag i början av 1900-talet till följd av grundaren Gustaf Daléns banbrytande uppfinningar som på ett revolutionerande vis förändrade världens fyrar likväl som gashantering i tuber.

Gustaf Dalén är en av Sveriges genom tiderna främsta innovatörer och entreprenörer. Men att AGA började ägna sig åt biltillverkning var mer en slump. I fabriken i Berlin, Lichtenberg, tillverkade man under 1910-talet utrustning för användning av acetylengas, mjölkseparatorer, maskingevärsdelar och motorslädar. Vid första världskrigets slut i november 1918 var fabriken förberedd för att börja licenstillverka motorer för stridsflygplan. Men all vapenproduktion förbjöds nu av ententen som vunnit kriget.

Under kriget hade acetylengas använts i stället för petroleumprodukter för bland annat belysning och uppvärmning. Nu vek också den marknaden när oljeprodukterna åter flödade fritt. Vad göra?

Tyskland som 1914 anföll det neutrala Belgien hade kommit över konstruktionsunderlaget till belgiska Fabrique Nationals småbil. AGA:s tyska dotterbolag fick tillgång till detta och övertygade Gustaf Dalén om att börja bygga bilar i Berlin. Gustaf Dalén var aktieägare i flygplanstillverkaren Enoch Thulins Aeroplanfabrik i Landskrona som också fick se efterfrågan upphöra till följd krigsslutet. AGA och Thulinbolaget avtalade nu om licenstillverkning i Skåne av bilar.

Gustaf Dalén var tveksam till att låta den nya okända produkten från Berlin heta AGA som nu var ett inarbetat och uppskattat varumärke. Från huvudkontoret på Lidingö kom förslaget att bilen kunde heta EGA (Ein Gutes Auto). Men det var för sent. Tillverkningen hade redan börjat och bilarna från Aktiengesellschaft für Automobilbau hade redan fått sina AGA-märken (även om AGA nu endast ägde 40 procent i bilföretaget).

Därför står nu en bil av den första generationen med vagnskorg i trä och skärmar av stålplåt i Dalénmuseet i Stenstorp, Gustaf Daléns födelseort. Bo Köhler, sekreterare i Gustaf Dalénsällskapet, visar mig runt och berättar att bilens ägare Ernst Schaffer lånat ut den till museet som är inhyst i det som förr var Gudhems härads tingsrätt. Det var först 1922 som bilarna började fabriceras helt i stålplåt.

– Thulinbilen är väldigt lik AGA-bilen, säger Bo Köhler som berättar att Gustaf Daléns favorituttryck löd: ”Var optimist!”.

Det hjälpte nu inte. Konkurrensen var svår. Det fanns ett 80-tal biltillverkare i Tyskland. Därtill kom importvagnar. Tiderna var svåra med penningvärdesförsämring och massarbetslöshet. Stinnesföretagen tog över aktiemajoriteten 1925, men tvingades ändå ställa in betalningarna. Det blev konkurs 1926. De 1 900 anställda hade som bäst tillverkat 450 bilar per månad. Rekonstruktion genomfördes och AGA-verken ändrade inriktning mot lyxigare modeller som visades på bilutställningen 1928. Men 1929 kom den slutliga konkursen efter att mer än 8 000 bilar byggts. Av dessa finns ett 20-tal bevarade.